Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock icke i sin helhet. Den nuvarande dateringen är
nemligen icke den enda förändring, som stiftelsehandlingen
undergått 1518: mot dess slut finnes inskjuten en
interpola-tion, och till Sjelfva slutet fogadt ett tillägg, hvilka vid en
jemförelse med dateringen i de bref, å hvilka de stödja sig,
visa sig vara af yngre datum. Omedelbart efter den
förbannelse, hvilken inryckts mot slutet af den ursprungliga
stiftelsehandlingen vidtager interpolationen, genom hvilken
ärkebiskop Birger tillägger sin gudstjenst ett flertal nya
jordagods. De i kopieboken införda brefven å dessa härröra från
1515 och 1517 ’). I tillägget i slutet förklarar ärkebiskopen,
att han omsorgsfullt granskat och med ökad erfarenhet
öf-versett sin stiftelseurkund, och att han funnit sig föranlåten
att upphäfva vissa i densamma influtna bestämmelser. I
sammanhang därmed omtalas äfven några af de gårdar,
hvilka i interpolationen tillagts deit af ärkebiskopen stiftade
gudstjensten 2).
Men då sålunda Sanctuarium Birgerianum till sin
huf-vudsakligaste del härrör från en helt annan tidpunkt än
dateringen anger, hvilken har orsaken varit, att ärkebiskop
Birger just våren 1512 lät fatta sin stiftelse i pennan? Fulll
säkert torde spörsmålet icke kunna besvaras. Men ett bref
från den utvalde konung Christiern II till konung Hans
lem-nar likväl i denna punkt en tydlig fingervisning.
Detta bref är samma ryktbara dokument, som i Didrik
nes ett af senare datum än 1512 *8/4, det bref af den s. å., enligt hvilket
Karine Kristiernsdattcr (van Hafn), Tage Henriksen (HoIIungers) i Dybeck
ef-terlefverska, gifver till ärkebiskop Birgers gudstjenst i kraftskyrkan i Lund
en gård i Malmö. S. B. 57 jmfrdt med Beg. S. B. fol. 54 v. Detta brefs
datum torde emellertid intet bevisa gentemot hvad ofvan anförts, och det st\*cke
i stiftelseurkunden, som stödjer sig därpå, är näppeligen heller att anse som
en interpolation. Man har exempel på, att just vid denna tid köpcbref
utfärdats först någon månad efter det en person redan kommit i besittning af
en egendom. Den ,B/.» 1503 tog sålunda, såsom af det följande framgår,
ärkebiskop Birger Agerups hufvudgård i besittning, men köpebrefvet därå
utfärdades först den ”/- s. å.
0 S. B. 83—85. Jmfr Beg. S. B. fol. 18, 64, 65, 49.
*) S. B. 88—89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
