Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under utvecklande af all den kultens glans, hvaraf hans tid
var mäktig.
Gud, jungfru Maria, S:t Laurentius och alla Guds
helgon till lof, alla dem till salighet, som lemnat S:t Laurentii
domkyrka och kraft sitt understöd, alla kristna själar i
skärselden till ro och lisa i deras pina, är det som ärkebiskop
Birger stiftar sin stora gudstjenst i kryptkyrkan i Lund. Han
vill med denna gudstjenst blidka den högste och nedkalla
hans misskund öfver alla och enhvar inom den romerska
kyrkan, klerk som lekman, vän som fiende, sin påfve och sin
konung lika väl som den meniga allmogen i de trakter,
öfver hvilka hans kräckla och primatkors sträckas, de »som
nu äre, varit hafva och härefter kommande varda» ’).
Redan Niels Olsen i Hardeberga hade i sitt gåfvobref
af 1499 förordnat, att två prester skulle leda den gudstjenst
han stiftade. Birger bestämmer nu med sitt kapitels
samtycke, att dessa skola vara perpetui vicarii, residerande i
Lund och njutande samma privilegier, som deras
förutvarande embetsbröder i kyrkan. Den ene af dem skall fira
gudstjensten, stående i kryptans södra kor, den andre i dess
norra, och båda hafva till medhjelpare hvar sin stor djekne
och sin versicularius. Djeknarne skola hafva samma
friheter och privilegier som korales uppe i kanikkoret, och när
de stått tre år i kraftskyrkans kor, skola de vara fria från
korgång däruppe. Alla fyra stå närmast under uppsikt af
rektorn vid domskolan, och skall han — heter det — »hafva
dagelig kost på Lundagård både därföre och för guds skuld,
att han dess yttermera diligentior vara skall in scolis att lära
fattige peblingar och hålla dem alltid vid rätt skoleaga med
ärlig tukt och lärdom som god skolemästare bör att göra».
Presterna liksom djeknarne och versicularierna få sina
bestämda gårdar anvisade, af hvilka de ega att njuta afkast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
