Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synodalia Lundensia.
1646-1663.
Stiftssynoder eller såsom de också kallades prostmöten
och »landemoder» omnämnas tidigt i det medeltida
Danmark. De synas alltifrån den tid de andlige fingo sin egen
domsrätt hafva hållits i alla stift, men förekomma sporadiskt
redan tidigare. Inom kort ingingo de såsom ett viktigt led
i den katolska kyrkans organisation och synas särskildt mot
medeltidens slut hafva vunnit i betydelse. Biskoparne
meddelade å dem de församlade prästerna sina påminnelser; å
dem utöfvades den högsta domsrätten i vissa andliga mål,
särskildt sådana som rörde prästernas rättigheter, deras
sedliga vandel och ämbetsutöfning. Årligen höllos sedan gammalt
i hvarje stift tvenne sådana synoder; icke blott klerker utan
äfven lekmän närvoro vid dem ’).
Hvad särskildt »landemoderne» i Lunds stift beträifar,
stadgade ärkebiskop Hans Laxmand (1436 —1443), att å dessa
skulle tillstädeskomma prosten och minst två präster från
hvarje härad, för hvilka de hemmavarande ålades att betala
möteskostnaderna. Till gengäld hade de vid mötet
närvarande att vid tre marks böter meddela det öfriga
prästerskapet hvad å synoden förhandlats och beslutats. Dessa
föreskrifter gällde ännu i ärkebiskop Birger Gunnersens (1497 —
1519) tid. Synoderna höllos i kryptkyrkan i Lund, den ena
1) L. Helveg: De danske Domkapitler etc., 85—87, samt Den danske Kirkes
Historie til Reformationen, II, 58—59, 277; Lunds ärkestifts urkundsbok, utg.
af L. Weibull, III, 57—58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
