Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begaf sig. En liten stund derefter, medan jag stod stilla,
kom den utskickade tillbaka med svar, att jag icke finge
passera staden, då jag befallte min vagn vända om och frågade
vakten, om någon annan väg vore åt Carlscrona än genom
staden, hvarpå fendrick Rosen, som stod vid vakten, svarade
mig sjelf, att det vore en väg öfver Widtsköfle fäija, men
2:ne mil längre. Jag lät vagnen gå sakta och spatserade
efter till fots med min följeslagare capitain Hård. I det samma
kom en handlande, hvars namn jag frågade. Han sade sig
heta Kjerrman och hafva rest någre och 60 mils väg för att
afgöra några affairer med köpmän i Christianstad samt
frågade mig, om jag visste orsaken, hvarföre han ej slapp in i
staden: »jag har stått här utan före allt sedan solen geck
upp och bedt att få inslippa, men mig är sådant förnekat,
och nu är jag sluteligen afvist». På lika sätt kom en fogde
från öfverste Ramel i mitt sällskap och sade, att han på lika
sätt blifvit genom vakten afvist. Under vägen kommer
åt-skillige bönder, som afsålt sina varor, hvilka jag frågade,
hvad som passerade i staden. De svarade, att de visste ej annat
än att ingen borgare feck lof att komma ulur staden och att
tillika sades, det alla fyra rådmännen jemte räntemästaren
voro i arrest samt att capitain Kempe mist portnycklarne
eller att de blifvit honom fråntagna. Förenämde Kjerrman
berättade ock, att under det han väntade vid porten, blef
ban varse lieutenant Nordgren af fortificationen, som han
kände, komma utur staden och mycket fort geck till en
bondevagn, som var lastad med ved, och hvilken han tillika
med bonden strax kastade af, varandes veden ännu liggande
på vägen och strax vändt om vagnen och kört i fullt
fyrsprång, men hvart viste ej Kjerrman att berätta. När jag kom
till byen Vä, hvarest jag tänkte ombyta hästar, men icke
feck, skickade jag till gästgifvaregården Nöbbelöf och bestälte
hästar åt mig till Vä. Under det jag där var, kommo
åt-skillige bönder ur staden och åtskillige foro dit in, som alla
talte med hvarannan sakta och voro alla i byen och resande
mycket consternerade. Äfven kommo från marknaden
åtskillige borgare från Christianstad, som alla utmärkte myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
