Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sina jordwallar måste de laga hwart år; men grafdes et
dike utan och et innom iordwallen af 2 ahlrrs diup och 9
qvar-ters widd ofwantill samt 2 till 3 qvarters bredd i botnen, ock
sielfwa jorwallen lades något bredare nedre än ofwantill med
mull in uti och grästorfwor iemnt utanpå å begge sidor, så föll
wallen intet årl. in på åkern och landtniannen kunde få hösta
godt gräs till sina creatur på desse sidor; icke heller kunde
creaturen gå deröfwer. Nytta wore det ock för åkern, ty watnet
fick derigenom rinna ifrån honom. Låt wara det, at desse
diken skulle 3 H år derefter upränsas, hwrad wore det emot
at årl. lägga up iordwallen några gånger? Den upränsade mullen
kan kastas ut på åkern, som wore honom nyttigt.
Uppå slätterne linnas inga humlegårdar, ty stör dertill är
för kostsam, utan skall all den humla kiöpas, som de behöfwa.
Jordpäron planteras icke. Få sätta några tobbaksplantor till
sitt egit behof. Linfrö sås något till egen förnödenhet.
Skogplantering har icke idkats på slätten förr än i förledit år, då
herr professor Lidbeck uti en på Scanörs fälad intagen plantere
haga utsådt kiärnor och frö derstädes af ek, bok och tall,
hwilcket på denne sandacktiga fälad i år intet kunnat framgång
hafwa för den stora soltorckan i år warit. Skulle ock å andre
fälader på slätten allahanda slags trä planteras kunna, om der
intet wore så ondt om täppningsfång.
Bonden finner sig ei heller wTid sådant arbete, ty det är
owant och går ifrån hans sed, hälst som han intet i sin tid ser
sig hafwa någon nytto deraf. Tysk pihl sätter han gierna,
hwilcken han brukar at fläta täppen utaf ofwan uppå sina
iord-wallar. Omkring sina byar hafwa de ock planterat träd af ask,
som hålla lungt för wäder wid byen, och äro en prydnad
derföre. Wid gårdarna uti intäpe hagar så de ock kummin, som
sedermera till städerna försäljes. Till täppning om somliga
sina åkrar, har hr ryttmäsl. Ramel låtit wid Witarp i förkt år
sätta hagtorn, afwenbok och slånn samt på en äng wid gården
ahl, som synes wilja tilltaga och med tiden giöra den nytta,
som det är ärnat till. Allt hvad bönderne på slätten bränna
skola måste de grafwa up utur måssar. En dehl kunna sielfwa
på sina egor hafwa bräntorf. Andre måste kiöpa så wäl wissa
stycken af sådana måssar at grafwa up torf utur som ock
kiöra lång wäg efter skog. All den redskap, som de behöfwa,
måste de ock kiöpa af dem, som bo uti skogbygden. Är altså
den förnämsta tillwänning, slätbon liafwer, spanmålen och den
derefter blefne halm, till penningar och creaturs födo. Bi och
giäss äro ock en god understöd för honom, hwarjemte han ei
heller saknar nyttan af swinen, som födas up, emellan at bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>