Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böcker ärkebiskopen lämnat honom [1]. I övrigt träffas från
hela medeltiden hänvisningar till Saxo och hans verk endast
i den själländska krönikan från slutet av det trettonde
århundradet »unde refert in Gestis Danorum Saxo,
cognomine Longus, miræ et urbanæ eloquentiæ clericus,» — och i
den jylländska krönikan från mitten av det fjortonde »Gesta
Danorum quidam egregius Grammaticus, origine Syalandus,
nomine Saxo, conscripsit». Dessa sent avfattade uttalanden
äga värde för fastställandet av själva namnet Saxo och titeln
på Saxos verk, Gesta Danorum [2].
[1] S. R. D. I, 56. Erslev. Testamenter, 5: Saxoni clerico suo duas marcas
argenti et dimidiam concessit, quas sibi donavit [ɔ: dimidiam, quas sibi
concessit, donavit?]. Saxo debet duos libros, quos archiepiscopus ei concesserat,
ad monasterium de Sora referre. — Såväl identifikationen med Sven Ågesens
som testamentets Saxo har gjorts redan av Stephanius, Prolegom., 19. Om
riktigheten av den första identifikationen kan icke tvivel råda. Den andra
är mera problematisk och har även förkastats av Velschow, Prolegom., XV.
Den finner emellertid stöd dels i Saxos uppgift i företalet, att han tillhört
Absalons följe, dels i det förhållandet, att Sorö kloster av Absalon veterligen
mottagit såsom gåva tvenne handskrifter av just de klassiska författare, vilka
framför andra utgjort förebilder för Saxos latinska stil, Valerius Maximus och
Justinus. Valerius Maximus handskriften förstördes vid Köpenhamns
Universitetsbiblioteks brand 1728; Justinushandskriften däremot är bevarad och bär
liksom fallet varit med den andra handskriften inskriptionen: »Liber sancte
Marie de Sora. Per manum domini Absalonis archiepiscopi». C. Bruun,
Udsigt over Phil. hist. Samfunds Virksomhed 57, 24. 1856.
[2] S. R. D. II, 608, 607, 616, 619; 287. — I sitt testamente av den 21/3 1386 skänker kaniken Semundus Johannis till domkapitlet i Roskilde
»Gesta Danorum in duobus voluminibus»; möjligen avses, därmed en Saxo.
Erslev, Testamenter, 153.
Om handskrifter, utdrag, upplagor och översättningar av Saxos verk se
Saxonis Grammatici Gesta Danorum, hrsg. v. A. Holder, XI, XVII, XXIII. Jfr.
Velschow, Prolegom., LXXXVII. Till av Holder meddelade uppgifter och
litteratur komma numera ytterligare: ett omnämnande av en Saxohandskrift(?) i en
av Johannes Lindbæck funnen bokförteckning från 1520-talet (Danske Magazin
VI: 1, 321, 330; jfr. Historisk Tidskrift för Skåneland V, 95); Axel Olriks
påvisande, att Kristiern Pedersens översättning av Saxo — bevarad i ett
fragment i Stephanii Saxoupplaga, Notæ uberiores 167, och begagnad av Vedel i
dennes Saxoöversättning — är gjord icke efter Saxoupplagan av 1514 utan
efter en handskrift (Arkiv f. nordisk filologi X, 283); vidare Knabe, C.,
Einleitung zu einer neuen Ausgabe der dänischen Geschichte des Saxo. Torgau
1912; Saxo Grammaticus, Danmarks Krønike, ov. av Fr. Winkel Horn. Köpenhamn 1898, 1911; Danske Oldkvad i Sakses Historie, ov. av Axel Olrik. Köpenhamn 1898; Sakses Danesaga, ov. av Jörgen Olrik. Köpenhamn 1908—1912; Saxo Grammaticus, Die ersten neun Bücher der dänischen Geschichte
übers. und erläutert von H. Jantzen. Berlin 1900; Erläuterung zu den ersten
neun Büchern der dänischen Geschichte des Saxo Grammaticus von P.
Herrmann. Erster Teil. Übersetzung. Leipzig 1901; The first nine books of the
danish history of Saxo Grammaticus translated by O. Elton. Commentary by
Fr. York Powell. London 1894.
Angersfragmenten av Saxos verk ha genom senare undersökningar visat
sig icke härröra från Saxo själv eller ens från hans tid; de äro skrivna tidigast
under andra hälften av 1200:talet. Hasse, P., Das Angers’sche Fragment des
Saxo Grammaticus i Neues Archiv XII, 317. Holder-Egger, O., Zur Textkritik
des Saxo und Sueno Aggeson i Neues Archiv XIV, 137. Dessa undersökningar
ha lämnats utan beaktande av Jörgen Olrik i Sakses Danesaga 1, 24; III, 16.
och utan egentlig bevisföring bestritts av Vilh. Andersen, Tider og Typer,
Erasmus I, 60. Denne senare har av fragmenten dragit de mest vittgående
slutsatser; »et lykkeligt Tilfælde,» finner han, »har sat os i Stand til at kigge
Saxo over Skulderen ved hans Arbejde og lytte til den danske Humanismes
Udspring af dens Kilde».
Den vetenskapliga Saxolitteraturen är fullständigast förtecknad i Holders
Saxoupplaga XXVI—LX. Jfr. Velschow, Prolegom., XCV. Senare tillkommen
litteratur angående den historiska delen av Saxos verk återfinnes i noterna
till denna avhandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0014.html
