Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckta upplagan av hans verk gör honom till præpositus i
Roskilde, en uppfattning, som även träffas i en av
Stephanius i en »mycket gammal handskrift» funnen och i hans
Prolegomena tryckt leoninsk vers av obestämbar ålder och i
ett senare tillägg till en anteckning i Liber daticus Roskildensis
om en præpositus i Roskilde vid namn Saxo [1].
Vetenskapligt styrktes uppfattningen av Stephanius genom en
sammanställning av Saxo med en i Vita S:ti Vilhelmi nämnd
præpositus Saxo i Roskilde och med en Saxo, »Roskildensis ecclesiæ
præpositus», vilken undertecknat trenne dokument från åren
1180 och 1183 [2]. Præpositus i Roskilde förblev Saxo till
slutet av 1600:talet. Otto Sperling gjorde honom då med
upptagande av Stephanius’ på grundval av Absalons testamente
gjorda identifikation rätt och slätt till ärkebiskopens klerk [3].
Identifikationerna ökades under 1700:talet med en ny. Kilian
Stobæus och Sven Lagerbring flyttade då Saxo till Lund;
han blev här en i subdiakonlistan i Necrologium Lundense
nämnd »Saxo acolitus» [4]. Under delvis ny bevisföring
hävdade även Velschow, att Saxo tillhört Lund; med förkastande
av Sperlings identifikation sammanställde han därvid »Saxo acolitus»
med en annan Saxo, vilken såsom »Lundensis ecclesiæ canonicus»
undertecknat ett Absalons brev[5]. Saxos
hemortsrätt i Lund syntes tryggad, men efter att i över 100
år ha räknats såsom medlem av domkapitlet där återerövrades
han av Paludan-Müller i en särskild bok 1861 till Roskilde[6].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
