Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paludan-Müller har givit en tredje förklaring. Saxo har enligt honom
först skrivit den 14. boken, ett verk för sig, och i följd
därmed de sista böckerna (15.—16.), så Sven Estridsens och hans
söners historia (11.—13. böckerna), därefter sagotiden (1.—8.
böckerna), slutligen tidsskedet mellan den rena sagotiden och
Sven Estridsen (9.—10. böckerna). [1] En tysk forskare, P.
Herrmann, som gjort Saxos verk till föremål för en stilistisk
undersökning, sätter också 14. boken såsom det ursprungliga
verket; han låter Saxo till detta först foga 15. 16. och 13.
böckerna, därefter 11. 12. och 10., sannolikt i nu nämnd
ordning, samt den sista geografiska hälften av företalet; den sist
skrivna sagohistoriens böcker anser Herrmann ha tillkommit
i ordningen 3. 4. 5. 6. 7. 2. 1. 8. 9; i spetsen för det hela skall
Saxo därefter ha satt den första hälften av företalet. [2] Senast
har Jörgen Olrik bestämt ordningen på ett femte sätt: först
Svenssönernas historia (sista hälften av 11.—13. böckerna),
det ursprungligen planlagda verket, sedan 14. boken till o.
1170 samt de första böckerna av sagohistorien; efter
Absalons död resten av sagohistorien och 9. 10. och första hälften
av 11. boken (dessa senare säkerligen till sist) samt dessutom
slutet av 14. samt 15. och 16. böckerna. [3]
Åsikten att Saxos sista böcker, alla eller endast några, äro
utarbetade före de första har i sina olika avskuggningar blivit
av grundläggande betydelse för deras värdesättning såsom
historiska källskrifter; deras avfattningstid har därmed ryckts
närmare den tids händelser de avhandla, och de ha, vad
Valdemarstiden angår, helt eller delvis framträtt under den
auktoritet en nära samtidighet skänker. Saxos tre sista
böcker, säger Paludan-Müller, framstå icke som den gamle
mannens bearbetningar av den redan döde Absalons
meddelanden, utan såsom resultatet av samtidiga uppteckningar
och underrättelser. I dessa tre böcker, fortsätter han, äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
