Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En ny inskription det s. k. »Epitaphium sancti Kanuti»,
hade tillkommit vid Knuts translation 1101 [1]; en ny legend,
den utförligaste, hade slutligen någon gång under tiden 1104—1125
författats av Ailnoth, en enligt egna uppgifter från
Canterbury bördig präst i Odense [2].
[1] Vitæ sanct. dan., 76, 38. Gertz, Martyrhistorien, 24, 80. — Knut den
heliges translation skall enligt Ailnoth (Vitæ sanct. dan., 133) ha ägt rum
den 19 april i Erik Ejegods sjätte regeringsår, vilket på grund av anteckningen
i Necrologium Lundense (S. R. D. III, 454) om Olav Hungers död den 18
augusti 1095 bör falla 1101. P. D. Steidl har rest tvivel om riktigheten av detta
årtal genom framhävandet, att den 19 april 1101 var en långfredag —
enligt kyrkans föreskrifter kunde translationen i närvaro av alla Danmarks
biskopar och en stor mängd präster icke äga rum denna högtidsdag — och
menat, att det riktiga årtalet vore 1100 (Varden, 5 Aarg. 391). Gertz
framhåller, Vitæ sanct. dan., 30, att om man vill antaga, att Knuts translation ägt rum
den 19 april 1100, nödgas man förkasta anteckningen i Nekrologiet om Olavs
död, då enligt Ailnoth translationen ägt rum i Erik Ejegods sjätte regeringsår.
Anteckningen i Nekrologiet, vilken är överförd från ett äldre nekrologium
(Lauritz Weibull, Necrologium Lundense, i Historisk Tidskrift för Skåneland
IV, 280), måste emellertid tillerkännas större vitsord än Ailnoth och, om något
fel föreligger, detta sökas hos denne.
[2] Vitæ sanct. dan., 42, 77, 79, 135. — A. D. Jörgensen i Bidrag, 191,
och i Den nord. Kirkes Grundlæggelse, 879, Hans Olrik i Danske Helgeners
Levned, 19, Steenstrup i Danmarks riges historie I, 530, samt Gertz i
Martyrhistorien, 84, och i Vitæ sanct. dan., 44, ha förlagt avfattningstiden för Ailnoths
helgonlegend till tiden mellan 1119 eller 1120 och 1124 eller 1125. Grunderna för
denna datering bildar Ailnoths uppgift i inledningen, att han vistats 24 år i
Danmark, sammanställd med att han säger sig ha övervarit Knuts translation
1101, men däremot icke nämner sig såsom närvarande vid elevationen 1095,
samt med hans omtalande av den enligt Roskildekrönikan (S. R. D. I, 379,
380; jfr. Lappenherg, Dänische Annalen, i Archiv f. Staats- und Kirchengesch.
d. Herzogthümer Schleswig, Holstein und Lauenburg II, 197) år 1124 el. 1125
döde biskop Arnold av Roskilde såsom levande. Av dessa grunder är det
visserligen tydligt, att år 1125 är en sista terminus ante quem för Ailnoths
författarskap; men av det förhållande, att han intet nämner om sin närvaro
vid elevationen, följer däremot icke, att han vid denna tid icke varit i
Danmark. Den enda säkra terminus post quem för hans författarskap giver hans
tillägnan av sitt verk till konung Nils, vilken tillträdde regeringen år 1104.
Att döma av orden här: Illius, ut credi potissimum est, gratia preciosus frater
tuus germanus Canutus, iam indubitanter beatus cognominandus, ex apice
temporalis imperii gloriam nactus decoris perpetui; sicut inter mortales regni
gloriosus excellebat potentia, sic iam beatis spiritibus associatus gloriosior
uirtutum effulget magnificentia (Vitæ sanct. dan., 78), synes Ailnoth ha
skrivit icke allt för lång tid efter Knuts kanonisation och sålunda snarast under
den tidigare delen av tidsperioden 1104—1125.
A. D. Jörgensens förmodanden i Den nord. Kirkes Grundlæggelse, 879,
att Ailnoths ankomst till Danmark skulle sammanhänga med Erik Ejegods
icke konstaterbara sammanträffande med Anselm av Canterbury i Bari 1098
(Lauritz Weibull, Den skånska kyrkans älsta historia, i Historisk Tidskrift för
Skåneland V, 137), och att hans verksamhetskrets i Danmark sannolikt snarast
vore att söka i konungens kapell och icke i Odense kloster eller prästgård,
sakna allt underlag. Detsamma gäller om Hans Olriks förmodanden i
Historisk Tidsskrift VI: 4, 207, att Ailnoth tillhört de av Anselm i ett brev till
ärkebiskop Asker (D. S. I, 44) omtalade »förlupna» klerker, vilka sökt tillflykt
i Danmark. Jfr. Gertz, Martyrhistorien, 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0060.html
