Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danska kronan och genom att själv utfästa sig att göra det,
om de icke förmådde. Valdemar kan icke motstå denna
list; han hyllar kejsaren, men erhåller därvid befrielse från
att möta vid hovet och från att ställa krigsfolk; samtidigt
bestämmes det, att det skulle stå hans son fritt att Qöra siy fri
7 Dö
från de villkor han gått in på. Valdemar, säger Saxo, blev
endast till skenet, men icke i verkligheten kejsarens
lydfurste och Danmark blev icke något ärftligt lydland.
Av det stora kyrkomöte Viktor IV och Fredrik
Barba-rossa höllo vid Saönebryggan ger Saxo den enda utförliga
skildring, som existerar. Han låter Viktor IV öppna mötet
med en »mera ordrik än ärlig oration», i vilken han
försvarar sin sak och söker vinna anhängare för densamma;
kejsaren och biskopen av Köln stödja honom. Men hur
mycket bifall denne senare än genom sitt tal skördade hos
sina egna landsmän, säger Saxo, så stötte lian dock därmed
våra landsmän ifrån sig. Och när Viktor IV, som falskligen
tagit segrarens namn, lät tända ljus och beredde sig att
högtidligen lysa Alexander och hans anhängare i bann, lämnade
Valdemar på Absalons uppmaning församlingen för att undgå att
övervara ett sacrilegium som detta. Då han bröt upp, följde
Absalon efter; på Viktor IV:s bön till honom att stanna,
svarade han, att ingen makt i världen skulle skilja honom
från konungen, då det varit för att följa honom han
kommit dit. Med detta svar slipper Absalon ut ur
biskopsför-samlingen och undgår därmed, enligt Saxos mening, att falla
i den schismatiska villfarelsen. Dagen därefter viger Viktor
IV, trots Absalons protester, olagligen Livo, electus i
Odense 1).
Denna Saxos detaljerade och starkt utbroderade
skildring ställes redan genom Alexander III:s förut omtalade brev
om Eskils hemkallande i egendomlig dager. Vad Saxo har
att berätta visar icke Valdemar såsom sehismatiker, om han
också någon gång vacklat i den rätta tron. Men Alexander
III förklarar i sina brev, att Valdemar varit schismatisk, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
