Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om anställandet av valen nämndes däremot intet. Redan
vid kungörandet i februari om Adolf Fredriks död hade
nämligen konsistorium kallat stiftets prästerskap till allmänt
prästmöte i maj månad och därvid antytt, att man då kunde
överlägga om valen till den i utsikt ställda riksdagen !).
Sedermera inträffande hinder och förnummen ovilja från
i Valda (lust. Fr. Hjortberg, att man vid riksdagarna ej sökte Kungl. Maj:t,
utan att de enskilda riksdagsmännen inlämnade sina besvär i de olika stån-
den, »som utgöra riksens höglofl. ständer och hafva guaranterat hvarannan
privilegiers och öfverenskommelsers helgd och obrotsliga hållande: de, neml.
riksens höglofl. ständer, hafva med riksdagsbesvär endast at göra och ej Hans
Kongl. Maiestät, som allenast tilkommer at nådigt emottaga och under sit
höga konunganamn låta utgå, hvad riksens höglofl. ständer såsom lagstiftande
makten besluta: fördensskull kan jag ej se, det consistorii utdrag af det nämda
höga cirkulairet, det må vara trykt eller skrifvit, angår oss.....Vid
riksdagar utgör det högvördiga presterskapet et stånd, och vj, som äro lika
så väl tänckande lemmar såsom herrarna i et redogörande consistorio, vilja
väl ej anföra andra gravamina vid en riksdag än de, som en riksdag och
riksens höglofl. ständer samfäldt tilhöra» (kursbok för Fjäre och Viske
kontrakt). Uet är läran både om ständernas allmakt och om det lägre
prästerskapets rätt till emancipation från byråkratiskt tvång; och här skymtar även
tanken på riksdagens kontrollerande myndighet över den allmänna
förvaltningen. Det är samma tankegång, som i städerna förmådde borgerskapet till
uppträdande mot magistratens ämbetsmyndighet just i de frågor, som ägde
samband med riksdagsmannavalen.
*) Göteborgs domkapitels registratur 1 771 20/s (cirkulärbrev). —
Motiveringen härför saknar ej sitt intresse. Vid 1765—1766 års riksdag hade
mössorna författat en allmän och vittomfattande vallag för prästerskapets
riksdagsmannaval, som av Kungl. Maj:t stadfästes 1767 (tryckt i Frihetstidens
grundlagar och konstitutionella stadgar, utgivna av Riksarkivet, sid. 389 ff).
Det blev emellertid ett av hattarnas första verk, sedan de vid 1769 års
riksdag kommit till makten, att upphäva densamma. Sedermera författades
av dem ett nytt reglemente för valens anställande, vilket överlämnades
till K. Maj:ts stadfästelse. Sådan hade dock icke följt, men nian väntade
den nu i konsistorium med snaraste, och då man av biskop Lamberg, som
i ståndet varit med vid överläggningarna om reglementet, inhämtat, att i
dettas 2:a och 3:e §§ stadgats, det prästerskapet i varje stift borde vid första
prästmöte efter då varande riksdag slutgiltigt hemställa om lagliga antalet
riksdagsmän, som varje stift ville avsända, hade man beslutat att till den
äudan sammankalla prästmötet. Den kungl. stadfästelsen kom emellertid
aldrig, och det väljande prästerskapet hade därför endast att ställa sig §§ 6 och
7 i 1723 års R.O. till efterrättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
