Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bedan den 29 maj föll Kungl. Maj:ts utslag, varigenom
den sittande hattregeringen förordnade om nytt vals
anställande. Det var ett av de många regeringsbeslut, som i dessa
dagar fattades i den kungliga rådkammaren för att tjäna
partiets intressen. 1 här förevarande fall hade detta dock
kunnat ske utan våldförande av uppenbar rätt. Den av
konsistorium åberopade kungl. förordningen av 1739 ansåg
Kungl. &Iaj:t uti ingen måtto här kunna tillämpas, och
besvären hade ingivits inom tre veckor efter valet, d. v. s. inom
den för besvär över konsistorii (!) utslag i allmänhet stadgade
fatalietid. Vad huvudsaken anginge, så ogillades valet i sin
helhet på den grund, att icke allenast vice pastorer utan
också skolman och t. o. m. en icke prästvigd person fått
däri deltaga, vilket allt vore olagligt 2).
Den 3 juni vid middagstiden mottog man i Göteborgs
konsistorium det säkerligen mindre välkomna kungl.
utslaget, och samma dag utfärdades med extra poster order om
anställande av nytt val i hela Halland redan den 7 i samma
månad. Emellertid hade då den förut valde kyrkoherden
Dahlgren redan upprest lill riksdagen.
På sina håll väckte den sålunda åvägabragta ändringen
i valet allt annat än blida känslor. Belysande för dessa och
tillika för de synpunkter, ur vilka det väljande prästerskapet
av motsatta lägret såg dessa regeringsbeslut, är vad prosten
över Fjäre och Viske kontrakt, den förut omnämnde Jonas
Ahlelöf, i upprörd sinnesstämning tillskrev sina kontraktister
samma natt som han mottagit konsistorii ämbetsbrev. Ett
utdrag ur denna hans skrivelse må här lämnas:
»Sedan jag klåckan 3 blef genom en expré upväkt, har
jag utan uphöro arbetat uppå hvad skulle utgå til fulgörande
a., att »efter all liflig praxis utfärdas riksdagsmannafullmagter, sedan
resolution derom är gifven, af magistrat eller häradshöfdinge». Man ser, huru ofta
frånvaron av för prästeståndet gällande noggrannare föreskrifter om sättet för
dess riksdagsmannaval fört tanken på de slutledningar, som kunde dragas med
stöd av borgarståndets — trots en rikedom på normerande förordningar dock
oändligt skiftande — valformer.
*) K. Maj:ts utslag bland ankomna kungl. hrev till domk. i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
