Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i mösspartiets tjänst ’). I)c övriga konsistorieledamöterna
ha redan förut här ovan blivit nämnda. Om än måhända
mindre utpräglade i sina politiska åskådningar, ha de flesta
av dem dock säkerligen icke kunnat undgå att i en
politiskt så upprörd tid som den förevarande taga ställning
i enlighet med den allmänna partiuppdelningen. Det må
lämnas oavgjort, huruvida deras politiska åskådningar
varit helt bestämmande för det sätt, varpå den till deras
avgörande nu hänskjutna frågan behandlades. Rent
personliga motiv av annan art kunna därvid också ha
spelat in. Att emellertid förutfattade meningar i t. o. m.
bestämmande mån ha inverkat på deras omröstning framgår
alltför tydligt av den enhetlighet i grupperingen av deras
röster, som ständigt, även i de minsta detaljfrågor, kommer
till synes. Lektorerna Gothenius och Roempke samt prosten
Kullin företräda i alla frågor en gemensam uppfattning, som
gick i en för hatten Linderot gynnsam riktning, under del
lektorerna Beijer och Wallenstråle likaledes förena sig om
en och samma, men den förra motsatt uppfattning.
Däremot synes domprosten Ekebom ha intagit en vacklande
hållning 2).
’) Betecknande för den osäkerhet, som rådde ifråga om
riksdagsmanna-skapet mot frihetstidens slut, är att biskopen ansett sig böra begära en av
prostarna i stiftet underskriven fullmakt. I brev till prosten J. Comenius i
Söndrum berättade han, att biskoparna i andra stift plägat få fullmakter från
divisionerna och att »tiderna äro 1111 så vanskelige at al försicktighet behöfves»
(Comenius till prosten C. (i. Lignell 1771 k/b, i Laholms kontrakts prostarkiv).
Ar 1765 hade verkligen också biskop Lars Benzelstjernas självskrivenhet som
riksdagsman upphävts. Stavenow a. a. sid. (55.
!) Åtminstone Gothenius var, enligt eget uttalande, »en god Hatt» (se
Skarstedt: a. a. sid. 211), men synes dock ha varit av en tämligen konciliant
natur. 1 sina hrev till (ijörwell, med vilken han flitigt korresponderade, ger
lian flerstädes uttryck åt sin ovilja över det myckna politiserandet: »I wårt
land är politiquen et hufvudstudium för alla slags mänskjor . . ., och partianden
är merendels öfvcralt» (1707 **/«). Ilan hörde också till dem, som mot
frihetstidens slut började inse bristerna i det dåvarande samhällsskicket och
att i en förstärkning av konungamakten se ett botemedel häremot. »Större
myndighet bör lemnas en from och rättvis konung i Sverige», skrev han kort
efter den bekanta samjnanstötniugcn i dec. 17(18 mellan Adolf Fredrik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
