Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deputationens betänkande av den 2 april 1772 rörande
herrar riksens råds förhållande i åtskilliga mål *), en — den
fjortonde — handlar om rådets förutnämnda utslag å de
besvär, som hos Iv. Maj:t anförts över det bland Hallands
prästerskap först anställda valet till denna riksdag. Vad
hade nu regeringen i stort sett åtgjort i detta mål? Den
hade förklarat ett utan tvivel med olagligheter behäftat
riksdagsmannaval för ogiltigt och på den grund förordnat om
nytt vals anställande. Det var dock för deputationens
flertal icke överensstämmande med dess rättsbegrepp, och de
former, under vilka det kungl. utslaget givits, blevo
ävenledes föremål för anmärkning.
Sekreta deputationen trodde sig till en början kunna
konstatera, att ingen lag funnes, som tilläte, att
prästerskapets riksdagsmannaval droges under K. Maj:ts domvärjo.
Därmed ville den hävda en ännu beståndande giltighet av
den princip, som mössorna vid 1765—176(» års riksdag
nedlagt i den då tillkomna vallagen i form av en bestämmelse,
att när tvist om rätter riksdagsman yppats, »bör den av
ståndet och ej annorstädes prövas» 2). Med allt fog kunde
de anklagade riksråden i sin förklaring å deputationens
anmärkningar invända, att sedan nämnda lag numera
upphävts, ingen bestämmelse längre förefanns, som förbjöd en
dylik hänvändelse till K. Maj:t, och att långa tiders praxis
i mål av denna art därföre numera borde vara normerande.
Knappast mera fog ägde deputationen för sitt påstående,
att, i saknad av speciell lag, domkapitlets åberopande av
kungl. förordningen 1739 rörande borgerskapets
riksdagsmannaval, med stöd av vilken det förklarat de anförda
besvären vara ingivna post fatalia, vore mindre olagligt än
Iv. Maj:ts utslag, där i stället åberopats en »lika så litet om
ej mindre hit hörande lag, som rörer både ett annat ämne
än riksdagsmansval och ett annat ställe till besvärs an-
*) 1 samtida tryck (Sthlm 1772), där även reservationer och rådets
infordrade förklaringar återfinnas.
2) § 11. Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar, sid. 393.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
