Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
last», sattes han i tillfälle att under Lidbecks tillsyn
»uppdraga alla svenska träd och buskar av sina frö och bese
allehanda andra plantageinrättningar»; han lärde känna »det
skånska som holländska plantersättet av sandhavre med
vad mera som härtill hörer», och då det 1759 blev fråga om
antagande av en plantör »att plantera sandhavre ned vid
Kempinge, Falsterbo, Skanör och Hammars ägor, ävensom
att plantera trädfrön, med ett ord hava tillsyn och
uppmuntra folket därnedre till planteringar», hemställde
Lid-beck i memorial till landshövdingeämbetet i Malmö den 21
september s. å. om förordnande för Solberg såsom plantör.
Dagen efter erhöll den senare fullmakt »att över
planterings-verket på den s. k. Söderslätt hava inseende och uppsikt
och därutinnan på behörigt sätt gå allmogen tillhanda».
Genom landshövdingeämbetets bemedling mottog Solberg av
Kungl. Maj:t 1763 200 daler silvermynts årlig lön för att han
ständigt skulle vara vid Stora Hammar och ha uppsyn vid
planteringen där. Den 23 april 1779 avled han i Hököpinge J).
Matthias Solberg torde, att döma av det här anförda,
icke ha saknat förutsättningar, då han gick att skildra det
liv, som rörde sig omkring honom, folklivet på Söderslätt.
Detta folkliv har han emellertid i motsats till sin berömde
efterföljare Nicolovius 2), icke sett i någon romantikens mer
eller mindre overkliga stämningsskymning, på avstånd i
tid från de skildrade förhållandena; det avtecknade sig för
honom i realistisk skärpa, direkt efter modellen, utan några
som helst försiringar. Kontrasten mellan Solbergs och
Nicolovii skildringar, som båda återspegla samma
kulturförhållanden inom samma begränsade område, är överallt
slående; men man svävar ingenstädes i tvivelsmål om att
den verklighetstrognare teckningen icke är att söka i den
högtbildade prästmannens litterära mästerverk, utan i den
1) Handlingar i Domkapitlets i Lund, Landskansliets i Malmö samt
pastorsämbetenas i Östra Vemmenhög och Hököpinge arkiv. Landsarkivet
i Lund.
J) Folklifvet i Skytts härad. Första upplagan 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
