Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillika till skogs att skaffa sig virke till plog och
vagns-redskap.
Emedan jag nu nämner om släboarnes resor, vill jag
omnämna deras bruk därvid. Så snart släboen fattar beslut
göra en resa, skall hans egna äckehästar, som äro de bästa
han äger och brukas intet, utan då far själv skall köra och
till att harva med 0111 våren, fodras starkt med havre eller
annan säd i några dagar förut; bonden själv plägar sig ock
i några dagar förut emillan som han stärker sig med goda
sömnar; alla skola uppvakta far, pigan skall smörja
stöv-larne, moer ska ha »halsdujn, kiolin och de frönsede
van-tene varme». Sker resan till staden, skall huvuddrängen
och »kompinjen» måla i säckarne; är vackert väder och
vägar, skall moer följa med, »å kan tro ta vare på mei och
hästene, för jag får nonne soppe åseså nånne potter öhl, så
tör ja nok ble rusinjens», vilket är alldeles intet undra över,
emedan släboen skall supa både öl och brännvin i vart
kråg han kommer till, i synnerhet när resan sker till och
från staden. Far skall ock hava sina egna selar på sine
hästar och lädergrimmor med järngrimskaft; om det än är
om sommaren, att inga grimmor äro nödiga på hästar, skall
ändock de alltid vara på för ståten skull.
I ottemål, det är ganska bittida om morgonen, sker
resan. Då skall »pågin rie forre me ett par ög» ett par mil,
eller åtminstone till bonden kommer till stora landsvägen.
I vagnen, där far och moer skola åka, bäddas upp med
dyner, att det är undransvärt de kunna på en så hög
upp-bäddning åka, och fast både far och moer äro ganska väl
plägade med varmt öl, brännvin och mat, innan de reste
från hemmet, skall ändock far ha en sop eller en pott öl
vid vart kråg han kommer till på vägen, undantagande på
Malmös värn; där har han allenast ett ställe att hälsa på,
som måste ske både vid in- och utresan. Bonden har
merendels sina vissa köpmän, som han alltid säljer till, men är
han i skuld hos köpmannen, törs väl bonden sälja till en
annan sin säd och låta gälden vara ogulden.
När bonden kommer in till staden, körer han direkte
till köpmannen, går själv först och moer efter in, rörer på
sin islandsrävamössa, den sedan beständigt sitter på i
köpmannens stuva, och tager först köpmannen i hand och
skrapar, under han tackar för sist, och sedan madame under
lika complimenter; sedan kommer moer och hälsar med
handtag, nigande både för köpmannen och madame.
Bonden säger: »jag har 1 tynge ru och 1 t. korn vad ger i Far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
