Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammangjort packe i form som en armstjocker korv, den de
ock kalla pölsing; över denna pölsing knäppa de alltid sina
böxor, 2 par böxor, som är ordinärt, att de dagligen hemma
brukar på sig, men merendels 3 par, när de resa bort, såsom
först lin och sedan därpå skinn och aller ytterst
vallmars-böxor. När de komma fram till stället, taga de merendels
vallmarböxorna av, ty de bruka dem allena att akta
skinn-böxorna för smuts och regn. Det är ingen skam, tycker en
släbo, när han kommer in på hederliga ställen, att knäppa
upp ibland 2 par böxor, innan han kommer till innersta
böxfickan ocb där taga, vad han skall leverera från sig, ja
det händer ock, att släboen knäpper upp boxerna, då han
står för prästen och skall vigas, och uti innersta böxfickan
tager vigningsringen.
K vinfolkens klädnad är följande: En hustru eller piga
har intet många tröjer på sig, men har ett överliv, vid
vilket är sydd sådana pölser, som vid manfolkens livstycke,
varöver de knäppa sina många kjortlar. När ett
släbokvinn-folk är rätt klädder, skall hon alltid hava svart klädeströja med
stora förgylda silverspännen på bröstet fästade och en stor
förgyld silverknapp i var arm, vilken skall vara utarbetat
stor som en valnöt; runt omkring tröja är antingen breda
sammetsband eller en remsa sammet, sydd på tröjan,
överliv till sin klädeskjortel hava de merendels av damast eller
sidentyg, i överlivet hava de alltid silvermaljer med en
silverkedja, som är fästat i en av maljerna, varmed de snöra
igen för bröstet. Skall ett släbokvinnfolk vara rätt klädder,
kläder hon på sig så många kjortlar, att hon bliver så tjock,
att hon knappt kan gå genom en dörr; jag minnes 1111 intet
rätt, men jag tror det är 10 eller 12, som skall vara till en
rätt bekläd ning, att hava pä sig på en gång, och där i blant
skall alltid vara en luden skinnkjortel, som utstofferas med
rött kläde och skinn. Kjortlarna äro alltid så gjorde, att
den innerste är längst och sedan av de yttre den ena efter
den andra ett fingersbredd kortare, så att den yttersta är
aldra kortast, varigenom man tydeligen kan se, huru många
kjortlar en sådan har; är det en förmögen mans hustru eller
dotter, hava de alltid förkläde av svart damast.
Ehuruväl på slätten sker många sådana orimmeliga
giftermål, som icke händer på andra orter så allmänt, höres
sällan annat än en vacker förning och sammanlevnad äkta
folk emillan. Ar någon, som hanterar sin hustru med hugg
och slag och lever i kiv och osämja, en sådan anses som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
