Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det gäller slutsatserna och hypoteserna tillgripas, stannar man
i många fall tvekande inför resultaten. Hans undersökning av
tornpartiets ursprungliga utseende, om ock ifråga om det södra
tornets älsta översta del med säkerhet icke riktig (jmfr denna
tidskrift VI, 413). är sålunda lika noggrann som lärorik, men
då han slutar med att förklara, att tornen icke tillhöra den
ursprungliga planen, utan att även deras nedre delar tillkommit
först, som han menar, i Absalons tid, är bevisföringen icke
bindande. Sak samma i fråga om tiden för mittskeppets
övervälvande och i fråga om den ursprungliga, av Rydbeck
förmodade platsen för baldakinen framför det nordöstra kapellet i
tvärskeppet. Det lombardiska inflytandet på skulpturen i Lunds
domkyrka är redan av Fenger, Enlart och Evert Wrangel visat
vara oomtvistligt, men man har, med kännedom om
skulpturen i Rhenlanden, varifrån kyrkans planläggning och
arkitektur så starkt påverkats, ganska svårt inse, varför icke det
italienska inflytandet kan ha kommit via dessa trakter. Även
inför slutresultatet i fråga om de båda, väl i betraktande av
deras betydelse något omständligt behandlade kryptbilderna —
de framställa enligt Rydbeck n:o 1 den fängslade Simson med
Delila, n:o 2 Simson i begrepp att störta filistéernas tempel —
stannar man tvekande; vissa moment i bildframställningarne
samstämma, såsom Francis Beckett i en recension i Nordisk
tidskrift 1915, framhållit, icke med den givna förklaringen, utan
synas peka i helt annan riktning. Det roande filmsdrama, som
det blivit en vana att med ständiga kulissförändringar år för
år låta det celebra jetteparet från Helgonabacken uppföra, lär
väl icke heller med Rydbecks tolkning av bildverken vara
ut-agerat.
Framläggandet av materialet och analysen av detsamma,
i vilka Rydbeck med sin tekniska skolning, så snart det gäller
det rent konstarkeologiska, torde ega sin starka sida,
genomföres enligt anmälarens mening icke alltid på ett lika lyckligt
sätt, då det är fråga om dokumentariskt stoff. Ett par
exempel härpå skola i anslutning till kapitlet: »Kyrkans älsta
byggnadshistoria», lemnas i det följande.
Ifråga om Lunds domkyrkas grundläggning sluter sig
Rydbeck i detta kapitel till den gamla, i senare tid av
Cory-lander och Brunius hävdade uppfattningen, för hvilken han
gör arkitekten Theodor Wåhlin till hemulsman, att Knut den
helige är grundläggaren; han finner denna uppfattning i allo
överensstämmande med urkundernas vittnesbörd. En annan,
av anmälaren framställd åsikt, enligt vilken Knut grundat och
uppfört en Laurentiikyrka i Lund, ärkebiskop Asker (f 1137)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
