Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dompnus Ascerus, huius ecclesie fundator et primus in
liac sede archiepiscopus.
Efter 1H5 [Liber daticus Lundensis under 10/V] och
c. 1200 [Dödsanteckningarne tor 10/7 i Necrologium
Lun-densej: Rex Kanutus . . . ecclesiam lianc a fundatnentis
leuauit et regali muniiicentia donauit.
Uå Rydbeck går att värdesätta och utnyttja dessa
uppgifter, av vilka han i bevisföringen förbiser den från 1131,
uttalar han, att den här sist anförda, den yngsta och tvä
mansåldrar efter Knut den helige första gången nedskrivna, uppgiften
i de lundensiska minnesböckerna, att Knut lyfte denna kyrka
från grundvaiarne, troligen bäst åskådliggör den del konungen
tagit i kyrkans uppförande. Det undgår honom emellertid
icke, att monumentet sjelv, den nuvarande domkyrkan, vars
krypta och dess altaren först vigdes 1123, 1126 och 1131 och
som till hela sin östra och älsta del, enligt vad
ornamen-tiken visar, utgör en enda enhetlig anläggning, icke kan vara
äldre än 1100-talets förra del. För att få detta att gå ihop
med att Knut är grundläggaren, formulerar Rydbeck därför sin
ursprungliga sats så, att konungen endast lagt sjelva grunden
till kyrkan och uppfört endast så mycket av densamma, att
omgivningsmurarne börjat höja sig ovan jord;
materialanskaffningen har påbörjats, varjemte schacktnings- och
murnings-arbeten utförts i östra delen av byggnaden. Verket har
sedermera, uttalar han, fullföljts av Asker på ett sätt som gjort, att
även denne kunnat räknas såsom fundator; av denna grund är
det, som det senare »på två skilda ställen» kan sägas 0111 Knut,
att han »först grundade», primus fundauit, denna kyrka. Den
ena uppgiften motsäger, enligt Rydbeck, alltså icke den andra;
»från urkundssynpunkt», förklarar han, finnes knappast något
hinder för antagandet, att både Knut och Asker, konung och
biskop, varit den nuvarande domkyrkans grundläggare.
Den av Rydbeck här gjorda harmoniseringen av de olika
källställena är onekligen ganska behändigt verkställd. En
genomgång av dessa ställen torde emellertid visa, att
bevisföringen står i strid med de numera allmänt erkända grundsatserna
för historisk kritik. Sammanhanget är följande.
Enligt Knut den heliges gåvobrev har denne konung givit
till S:t Laurentii kyrka i Lund bland annat en jord därstädes,
vilken tillfallit honom i fredsköp från ^Epe, Thorbjörns son; på
denna plats är det som prosten och bröderna i S:t Laurentius
redan 1085 tjena Gud. S:t Laurentii kyrka har alltså uppförts
på den av Knut givna jorden och då det om denna jordut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
