Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och varför den tog de utvecklingslinjer, som den gjorde.
Besvarandet av det förra spörsmålet sammanhänger med de
uppåtgående ekonomiska konjunkturerna fram emot mitten av
1500-talet och den omläggning av jordbruksdriften, som följde
i deras spår; det senare spörsmålet med förhållanden av
företrädesvis inre politisk art i förbindelse med Sören Norrbys krig
och Grevefejden.
S. van Brakel, Schiffs- Den bearbetning av Öresunds-
heimat und Schifferhei- tullräkenskaperna, vars första band under
mat in den Sundzollregi- titel: »Tabeller over Skibslart og
Vare-stern. [Utgör s. 211-228 transport gennem 0resund 1497 —1060»
i Hansische Geschichts- under Nina Ellinger Bangs redaktion
blätter XXI. Munehen utkom 1906, väckte i Holland redan
und Leipzig 1915J. från början ett betydande uppseende.
Icke blott därför att man här för första
gången på grundval av en i hög grad tillförlitlig källa fann
den holländska skeppsfartens dominerande ställning i Östersjön
under det 16:de och 17:de århundradet fastslagen i siffror, utan
också enär de i publikationen angivna hemorterna för skeppen,
uppförda i kolumnerna med rubriken »Hjemsted», syntes tvinga
till en fullständig omläggning av den tidigare uppfattningen av
de dåtida huvudorterna för den holländska skeppsfarten och
deras relativa betydelse. Denna tidigare uppfattning gick ut
på, att den holländska skeppsfarten hade haft sina huvudorter
i de s. k. »Wasserstädte», framför allt i Amsterdam, Hoorn och
Enkhuizen. Man visste väl, att även vid denna tid den
holländska handelsflottan till största delen bemannats icke från
dessa platser, utan från de runtomkring liggande byarna och
att även de öar, som skilja Nordsjön och Zuidersee från
varandra, leinnat en avsevärd kontingent, men man var av den
mening, att skeppen till allra största delen tillhörde
stadsbor-garne. Av tabellerna syntes emellertid framgå, att även skeppen
i betydligt större antal än man förut anat tillhört
lantbefolkningen och särskilt även innevånarne på de omnämda öarna.
De i skeppen insatta kapitalen skulle övervägande ha legat i
händerna på denna lant- och öbefolkning utanför städerna.
S. van Bkakex har nu i en uppsats: »Schiffsheimat und
Scliifjcrheimat in den Sundzollregistern», införd i Hansische
Ge-schichtsblätter 1915, gjort gällande, att den nya uppfattning,
som tydligen framgår ur de publicerade tabellerna, är beroende
av ett felaktigt utnyttjande av det föreliggande
räkenskapsma-terialet. Han framhåller, hurusom vid upptagandet av
Öresunds-tullen fastställandet av skeppens nationalitet var en nödvändighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
