Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästareboställe. Under sin boställstid 1694—1697 lät
rytt-mästare Isak von Linde uppbygga en korsvirkeslänga på
mangården på samma ställe, där en av de tidigare varit belägen;
han fann då »nödigt och nyttigast att låta taga av detta
stenhusets materialier, såvida som dugligt varit». Takteglen,
spar-rarne och bjelkverket nedtogos; 1697 låg så gott som hela husets
inre ovan källarvalven öppet för väder och vind. Kostnaderna
för en reparation avskräckte; och år efter år ha sedan dess
menniskorna och naturen fullbordat det igångsatta
förstörelseverket.
Om de inre anordningarne på Månstorp svävar författaren
i fullständig ovetenhet; han föreställer sig och beskriver, att
huset haft tre våningar och att i den tredje »dansesalen
tvivelsutan varit belägen». Huset, vars inredning med tillhjelp
av en serie husesyner (Landsarkivet i Lund) ganska noga låter
sig fastställas, har endast haft två våningar, av vilka den nedre,
källarvåningen, bestående av en gång på södra sidan och tre
rum norr därom, varit välvd; har man dansat i den tredje,
har man dansat på bara loltet.
För Tommarps byggnadshistoria föreligger liksom för
Månstorps ett utomordentligt rikt material — man kan väl
säga det viktigaste vid sidan av byggnaden sjelv och utan vilket
denna icke kan förstås — i de syneprolokoll med tillhörande
handkingar, som bevarats för tiden från och med 1681.
Protokollen, nu i Landsarkivet i Lund, hava påvisats författarne till
Tommarpsbeskrivningen; de ha tagit del av dem, men av de
tre, flera hundra sidor starka folianterna ha de ansett ett
referat på sammanräknat knappa två sidor, insatt efter redogörelsen
för gårdens nuvarande utseende, göra tillfyllest. Detta referat
består endast av temligen på måfå utryckta stycken ur
syne-protokollen; följden har blivit, att »historiken» icke kommit
att ge ens de väsentligare dragen av gårdens byggnadshistoriska
utveckling under den tid protokollen omfatta.
För att med ett konkret exempel belysa vad här avses, i
första hand det sätt, på vilket materialet begagnats, skall här
dröjas endast vid en punkt: de förändringar, som under
landshövdingen greve Bengt Gustaf Frölichs boställstid 1764—1774
— icke som det i verket uppges 1765—1772 — träffade en av
gårdens längor, den östra.
Författarne anmärka ifråga om dessa förändringar endast,
att i samband med långa korridorens tillkomst i undra
våningen nedgången från öster till norra välvda källaren upptogs
och att den nuvarande trätrappan i slutet av undra våningens
korridor »tyckes hava uppsatts». »Tyckes» är här omotiverat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
