Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty då den förra kom tillbaka, mottogs hon med
ett allmänt jubel, man röjde plats åt henne, gaf
henne ett särskildt likörglas, medan de andra
barnen blott fingo smutta ur de storas glas,
och uppmärksammade henne på allt sätt, men
den mörka var det ingen som brydde sig om.
Hon satt en stund ensam och öfvergifven, det
syntes att gråten satt i halsen på henne, och
efter en stund smög hon sig ut genom dörren
och försvann.
Men den lilla blonda satt kvar i otacksam
belåtenhet. Nu, midt ibland de andra,
framträdde ännu starkare, hur olik hon var dem,
icke blott till utseendet utan äfven till hela sitt
sätt. Hon hade i sin hållning, i sina åtbörder
denna omedvetna nobless, som endast förvärfvas
genom flere släktleds förfining, hon deltog icke
i de andras stojande munterhet, utan satt tyst
och smålog för sig själf, koketterade för oss med
blickarna, då hon märkte att vi iakttogo henne,
och smuttade då och då, kokett och graciöst
som en katt, på sitt likörglas.
Det är ett utmärkande drag för italienarna,
att det aldrig plågar dem, tvärtom roar och äfven
smickrar dem en smula att blifva iakttagna. De
äro födda skådespelare, och när de hafva en
tacksam publik, erfara de samma eggelse som
en skådespelare på scenen, när han känner att
han har åskådarne med sig. Det lilla sällskapet
där inne i kaféet hade snart uppfattat, att vi
voro intresserade af deras improviserade fest, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
