Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjock femåring, hvars hela maskeradkostym
bestod af en gammal hjälrnliknande hatt, som föll
honom öfver öronen. Med denna hatt var han
lycklig som trots någon och väckte icke blott
uppseende utan äfven afund bland de andra
småttingarna.
Och hur man dansade! Utan andrum, utan
ett ögonblicks hvila, så länge musiken varade,
med en öfvertygelse, en hängifvenhet, som för
det mesta hade ett långt försprång framför
skickligheten. Och detta vare sig det gällde små
eller stora. I Italien, åtminstone på den italienska
landsbygden och i de aflägsna städerna, dansar
man ännu uteslutande för dansens egen skull.
Det är undantag, att de båda könen dansa med
hvarandra, ehuru äfven det förekommer; det
vanliga är, att två män eller två kvinnor dansa
tillsamman, och männen dansa för det mesta
bättre än kvinnorna. Jag såg denna kväll två
helt unga arbetare dansa tillsammans; det var
det skickligaste paret af alla, och det var ett
nöje att se, hur väl de förde sig.
Den ene, han som förde, var väl några och
tjugu år gammal, starkt byggd, svartmuskig,
ett äkta sicilianskt utseende, den andre var en
yngling, ännu i uppväxtåren, smärt och lätt,
med ett nästan kvinnligt behag i sina rörelser.
De voro medvetna om sin skicklighet och visade
sig en smula, uppfunno variationer i dansen,
hade sina tours de force, sina fria fantasier på
det regelrätta temat. Danserna voro moderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>