Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var i synnerhet två af dem, som
utmärkte sig framför de andra, på samma gång
de inlade helt olika karakter i dansen. Den ena
af dem, den äldre, Rafaella, hade namn om sig
att vara den bästa danserskan på ön, och fast
hon nu hade sin första ungdom bakom sig, var
gift och moder till flere barn, såg man genast
att ryktet var välförtjänt. Hon dansade med
fullkomlig lidelse, ögonen, som icke ett ögonblick
lämnade den, mot hvilken hon dansade, blixtrade
nästan hotfullt, genom kroppens smidiga
böjningar, de snabba sprången, stegens och
rörelsernas fantasirika omväxling, det fullkomliga
uppgåendet i dansens njutning, fick den en karakter
af något lössläppt, otämdt, zigenaraktigt. Det
var tarantellan i sin fullaste, ursprungligaste
mening, en dans, i hvilken endast takten binder,
och allt det andra är ett fritt, tillfälligt uttryck
för den dansandes lynne, vilja och känslostämning.
I tarantellan är det alltid två som dansa
samman. I takt med tamburinslagen figurera de
emot hvarandra, närma sig hvarandra, skiljas åt,
locka och undfly hvarandra, höja armarna i luften
och knäppa takt med fingrarna, svänga rundt
några gånger, rygg mot rygg, med ansiktet vändt
öfver skuldran, så att blickarna icke släppa
hvarandra, byta plats och börja åter samma lek med
nya variationer. Fantasien har fritt spelrum, det
gäller blott att hålla takten och följas åt, att i
den motdansandes ögon läsa sig till hans eller
hennes intentioner. I detta samspel är det dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
