- Project Runeberg -  Barndomsminnen från 70-talets Hudiksvall /
18

(1930) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min skolstad av Nathan Söderblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


vara betydligt mildare och mindre förnedrande än det
de använde om oss. Det gick ibland hett till.

Jag var aldrig med på de stora slagsmålen, vilkas
märken stannade länge kvar i ansiktena. Ännu bära
nog åtskilliga av deltagarna ärr från knivar och andra
tillfälliga tillhyggen. Jag erfor nogsamt hur riskabelt
det var för en »pilt» att i mörkningen gå ensam genom
vissa stadsdelar. Men somliga »piltar», som bodde där,
voro kända och antastades ej.

Nu är dylik antagonism okänd — i våra läroverk
äro alla samhällsklasser representerade.

I åtta år gick jag alla klasserna, utom trean, i
Hudiksvalls gamla läroverk. Rektor Sidwall var en
samvetsgrann och utmärkt lärare, som gärna gjorde
överloppsgärningar, särskilt när det gällde hans
älsklingsämne, grekiskan. Han meddelade även åt oss unga
något av sin stolthet över att äga andel i Hellas’ odling.
Lektor E. L. Petersson, sedermera kontraktsprost i
Leksand, tog också sin sak på allvar och bekymrade
sig om oss personligen.

Vilken förmåga magister Samuelsson ägde som
undervisare kunde även vi pojkar fatta. Tänk, jag hann
senare i tiden, i min egenskap av censor, höra honom
förhöra i studentexamen på kvartssekeldagen av min
egen studentexamen!

Efter gamle kamrer Svante Berg blev doktor
Östman min målsman, känd och fruktad såsom sträng,
högt aktad såsom rättvis. Var det i fjärde eller femte
klassen, som vi hade honom tre timmar efter varandra
i räkning och välskrivning? Han hade ett originellt
sätt att uttrycka sitt missnöje genom att tämligen omilt
stöta fingerspetsarna i delinkventens bröst. Jag hade
den tvivelaktiga förmånen att bli föremål för denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hudik70/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free