Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faster Böös och hennes inackorderingar av Anna Lindegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstiga major ... Så tände han för tionde gången sin
järnpipa, sög och sade:
— Je titjer hä jer bra, söm hä jer, jö!
Timmarna gå. Och så varsnar man sent omsider i
aftondunklet en dinglande oljelykta där framme vid
Petter Åströms hörn.
Man är i sta’n!
Och snart omslutes kära mor av en stormande
barnskara. Alla berätta på en gång: det var så och det var
så . . . Små upplevelser i moll och dur, framgångar eller
missräkningar, allt måste mor höra. Och leenden och
tårar växla med snabb fart över fru Evas livliga
anlete.
Också faster Böös sluter den nykomna, kära gästen
i ett varmt famntag, och som en trött liten fågel
känner frun på Lycka hur vilan smyger sig över henne i
detta välsignade hem.
Långt om länge sitta de båda svägerskorna denna
kväll tillsammans och språka vid en liten oljelampas
sken om barnen och skolan, om solskenslynnena och
de andra, som fått det tunga allvaret på sin lott. Det
blåser med- och motvind för både stora och små.
Småningom smyger sig tröttheten fram, och de två
kvinnorna försjunka i tysta tankar . . . Ingen vet, vad
framtiden bär i sitt sköte. —
Men faster Böös, som levat tjugu år längre än sin
ungdomliga svägerska och kanske sett djupare in i
Guds fördolda värld, är den som först talar. Det
skimrar så ljust, hennes ansikte, då hon säger några milda
och uppmuntrande ord, och alla oroliga tankar lägga
sig till vila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
