Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
FA K 1 MÅSEN.
Inte ä’ jag den, som förtalar folk, men se folk påstår —
kersti.
Hvad påstå de forsla’?
fak i måsen (halfhögt).
Jo se — de säger, att han ä’ hedning.
kersti.
Hedning? Ä’ han alldeles rasande? Hvem har kunnat vara
så syndig och säga något sådant? Och det kan han tro, som
magistern hjelpte, då brukspatron körde honom från torpet!
far i måskn.
Ja! l)et gjorde han förstås — men man säger det inte ä’
någon välsignelse med den hjelpen, då det är en gudlös
menniska, som räcker den.
kersti.
Anders! Anders! Han ä’ en otacksam varelse!
far i måsen.
Nej — det är jag visst inte. Men så säger de han ska’
ha en bok (Närmar sig bordel,) som sätter alla de der
galenskaperna i hufvut på honom. Se, se der ä’ han, just den der
med röda permarne, som ban brukar ha med sig hvart ban går.
Om jag bara tordes — så skulle jag bränna upp den för att
rädda hans fattiga själ. (Ämnar taga boken. Kersti rycker den
af honom; han springer.)
kersti.
Ä’ ban galen? Men ska ban inte ta sin korg?
far i måsen.
Nej! Gu’ bevare mig! (Går.)
kersti.
Herre Gud! Det är då förskräckligt hvad folket ä’
vidskepligt ännu! Och alla så vilja de åt min stackars magister-—
han som ändå hjelper alla uslingar. Men de’ ä’ pastorns fel och
ingen annans, för han kan inte tåla honom på några vilkor. Få
se hur de’ här ska’ sluta! (Går.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
