Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvets värde - Lifvet ett godt, alstrandet en välgärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
nu gängse mått af föräldrakärlek, icke kan vara
allmän.
Om man hörde en person säga: jag vill ha ett barn,
fast jag vet att det antagligen blir sjukt och olyckligt,
det gör mig ingenting, jag vill ha det i alla fall — skulle
man uppröras öfver en sådan föräldrasjälfviskbet och
förebrå den personen, att han eller hon tänkte mer på
sig själf än på sitt barn. Man hör dessbättre aldrig
någon kallt räsonera på det sättet. Många handla
visserligen analogt, men det är utan räsonemang.
Så länge folkens flertal trodde, att de små kommo
från himlen, hitsända på gudomlig befallning, utan någon
förskyllan eller värdighet från människornas sida, kunde
ju bakom öfvertygelsen: »gud har velat detta lif», ligga
ett visst försvar för en mystisk dyrkan af lifs värdet.
Underligt är det emellertid att iakttaga, hvilken
inskränkning i tron på guds tillskyndelse, som alltid gjort
sig gällande, när det varit fråga om barn födda utom
äktenskapet. De ha icke ansetts komma från himlen,
de ha icke titulerats hvarken officielt eller privat såsom
»Herrens välsignelse» och de ha oftast behandlats som
om de kommit från helvetet. Ingen regel utan undantag
således, inte ens, när man ordnar program för försynen.
Underligt är det äfven att betänka, hurusom kristna
föräldrar kunna gilla guds sändande af småbarn, först
till jorden för att plågas och sedan till afgrunden såsom
slutmål. Att icke alla troende vägra att alstra barn, när,
enligt tron, flertalet af dessa skola lida eviga kval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
