Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dunkla punkter - Proletariatets afskaffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
vara för att lefva på detta och huru de skola undgå att
blifva för många.
Befolkningen har en naturlig tendens att växa
hastigare än näringsmedlen, däraf kommer nöden. Man
försöker trösta sig med, att näringsmedlen i framtiden skola
kunna framställas i rikligt öfverflöd, men livad ha de
som nu svälta för godt af, att det framdeles skall finnas
mera bröd? Det kan ju glädja deras altruistiska känslor,
att framtidens människor skola få det mindie svårt, men
de kunna icke mätta sina närmaste och sig själfva med
den glädjen.
När man hör somliga nationalekonomer ifrigt prisa
en öfverflödande folkökning låter det nästan, som om
trängsel i och för sig vore höjden af lycka, oafsedt om
de som befinna sig i trängseln lida nöd. På alla
invändningar om öfverbefolkning svaras af dessa fanatici endast:
vårt land skulle kunna rymma tio, ja hundra gånger så
mycket människor. Frågar man dem, om välståndet då
skulle blifva allmänt, svaras i sväfvande ordalag: ju mera
människor, dess mera tillfälle till arbetsförtjänst.
Men detta håller icke streck. I det folkrika London
är fattigdomen oerhörd och det finns intet rikt befolkadt
land utan oroväckande proletariat. Icke är det mängden,
som tar bort nöden. För att råda bot för denna måste
intelligensen tagas i anspråk. När folken en gång säga:
vi skola tillförsäkra oss goda och tillräckliga
näringsmedel, innan vi öka i antal, då är fattigdomens regemente
för alltid störtadt. Att förlita sig på naturen och slum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
