Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dunkla punkter - Proletariatets afskaffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
morallära — lagt på okunniga sinnen. Friheten att icke
blifva moder och icke blifva fader förr än man efter
mogen reflektion bestämt sig därför, är en storartad
landvinning, som vetenskapen gjort åt mänskligheten.
Räddningen ligger i att skilja på kärlekens idé och
alstringens idé. Så länge de äro förenade, härskar naturen
med sin hemska fruktsambetslag och sitt släptåg af
öfver-befolkning, inbördes strid och hungersnöd.
Kärlekens befrielse från den oundvikliga alstringen
är humanitetens idéella seger öfver grymheten, därtill en
ovärderlig skänk åt de fattige. Förut har man inte dragit
sig att vilja beröfva de arma och ringa deras enda glädje:
kärleken. Om de nämligen varit samvetsgranna nog att
tänka på barnens väl. De rike skulle således lägga äfven
kärlekens privilegium till alla sina andra förmåner. De,
endast de, skulle ha råd att älska.
Till råga på själfviskheten förhåller det sig
emellertid så, att de rika och bildade klasserna sedan länge
suttit inne med god kunskap om den sterila kärleken
och i själfva verket dyrkat fruktsamheten endast i
talesätt för att dupera de fattiga. De rika ha som regel
gillat barnbegränsning alltsedan den första förmögenheten
skapades — så t. ex. ha de stora jordägarne och de
förmögna bönderna sällan många barn — men de ha icke
unnat de fattiga någon kunskap mot mångalstring. De
fattiga kunna gärna hålla på med att skaffa en stor
arbetarestam, har man tänkt i sin egoism. Men hvarför skola de
fattiga alltid göra det som är tungt, svårt och otacksamt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
