Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Kypare! skrek lian.
— Hva’ befalls, lierr riksdagsman?
— Elmrn mycket ftr ja’ nu sköldig?
Det dröjde inte länge förrän räkningen kom fram ocli hon
pekade på 270 toddar samt 1 (säger en) flaska vatten.
Den nyvalde riksdagsmannen tog fram glasögonen och
granskade räkningen, nickade bifallande, då han såg den första
posten. Men vid åsynen af den andra greps han af en
fruktansvärd vrede, 0111 hvilken jag inte dristar säga, 0111 den var helig
och rättmätig eller ej.
— Hvar i helvete har den förbanskade vassflaskan kommit
ifrån? skrek han och slog i bordet som den förnämste talman.
— Hva’ befaller riksdagsman? lät kyparen.
— Jag frågar livar den förhärdade vassflaskan kommit ifrån!
Ho’ kan väl inte höra te’ mitt kalas heller? För här har inte
vankats nå’t så usselt som vatten.
Och riksdagsmannen var så arg för »vassflaskans» skull, alt
det höll på att aldrig bli väl.
Då bekände i sista stund den ene af liåradsborna, att han
fått in henne för att tvätta af sitt ena rockskört med vattnet.
— Dä’ va’ en i fjärde utskottet, som råkade hvälfva sin
toddy på mej, förklarade han.
— Hm! Jaså! Ja, har du inte haft henne te’ annat, så’
ska’ ja’ gärna betala för vassflaskan också! slöt riksdagsmannen
och tog med högtidlig min fram sin plånbok och betalde de 270
toddarna och den ensamma »vassflaskan».
— Dä’ kostar fläsk å bli riksdagsman! sa’ den ene vännen.
— Dä’ gör dä’, dä’ ä’ sant. Men dä’ här kalaset står sej i alla
fall i nie runda år, äss Gu’ vell och ty’a håller, genmälde Jösse
Svensson. Och så stretade karlarne upp till sitt och till sina bäddar.
Vi få inte undra öfver, att den gode och väldige Jösse
Svensson framåt natten värdt het och varm samt att han fann
luften i rummet så kvaf och tung, att han längtade efter friska fläktar.
Han stod alltså upp af sitt läger för att öppna fönstret och
släppa in en smula af septembernattens svalka. Men hur han
stabblade omkring i mörkret, dråsade han emot rutan och
krossade henne med sin politiska axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
