- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Förra samlingen /
95

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af sin potatisgraf, trodde lian att det var kaffegökarne som bragt
honom i det läget. Men när de hade hissat upp honom ocli
började språka med honom, funno de, att han var alldeles rubbad
till sina sinnen. Måns försökte trösta sig med, att han bara var
lite gastakramad eller riden af maran, och att det skulle gå öfver.
Men det slog bom. Isak hade af den lilla tilldragelsen blifvit
så toseter, som en människa kan bli, och det finns än i dag
ingen i socknen som kan få ur honom, att han inte är både död
och begrafven.

Men på det viset blef Klara i Kftringanäs räddad, när det
sflg som mörkast ut för henne.

Åf denna märkliga händelse hämtade vi lärdom under långa
kvällar, och Sven Nilsson i Bagghemmet begagnade densamma,
som sagdt, till ett omvändelsemedel mot sin son.

— Om du inte vore så djupt sjunken som du är, din hädare,
så begrepe du väl härutaf, att det i alla fall finns en försyn!
predikade Sven.

Och det var sanningsord han kom med den gången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free