Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klangens Malena.
En sommarafton skred ett allvarligt tåg fram öfver
gångstigen, som ledde ner till Klangs husartorp under Rasmusbo.
Det var inte mer och inte mindre än trefjärdedelar af
socknens kyrkoråd, förstärkt med en fjärdingsman och den
tillförordnade länsmannen, som var på väg ner till Klangens.
Saken var nämligen den, att ett rykte spridt sig därom,
att husar Klang skulle fört ett hissnesamt lif i sitt bus allt
sedan han kom hem från mötet, och det hade till och med
sagts, att han böstat mer än hälften af lifhanken utur hustru
sin, Malena.
Föregående söndag hade de blifvit kallade till varning inför
kyrkorådet, men ingen Klang hördes af och ingen Klangesa
heller, utan rådet hade fått sitta där och koxa en hel timme
förgäfves i sockenstugan.
Till sist hade man då kommit öfverens om, att
»Klanga-rackarn» säkert tyckt bättre om att gå ut på jakt än att förfoga
sig till varningen och att Malena nog varit så sönderböstad, att
bon icke orkade gå fram.
För den skull hade man skilts åt och beslutat att istället
en dag under veckan gå ner till torpet och öfverraska Klangen
på bar gärning.
Detta var nu anledningen fill det ärevördiga tåget ner mot
Klangens.
Rätt som de gingo där och hoppade mellan stenarne på
skogsstigen, harklade sig den ene kyrkovärden ocb sa’:
— Det ä’ i alla fall inte så värst underligt, att det gått åt
helsefyr för Malena, ty ho’ har allt sått ut en hel hop dålighetei
i sin dag och såsom man sär får man skörda, det är då, besitta
mej, tvärsäkert det!
10. — Siillbcrg, Humoresker. I.
1-15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
