Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryttarbragder.
Så snart några kavalleri- ocli artilleriofficerare ridit en del mil
i ett sträck och lyckats fördärfva åtskilliga smalbenta
jakthunds-lika hästar med galla i hakhasorna, så skrifves det under veckor
en oerhörd massa granna saker om dessa bragder, och
tidningarna ställa till och med ut referenter här och där vid de vägar
och stigar, öfver hvilka kappridten företages.
Men i alla fall är det ju, när man tänker rätt på saken, inte
så fasligt mycket att göra väsen af. Ty att officerarne kunna
rida och sporra och ta’ knäcken på hästar, det är ju något, som
hör till deras yrke, och därtill lia’ de ju blifvit, födda och
uppfostrade ifrån begynnelsen.
Men när karlar, hvilka blifvit fostrade för stilla och
saktmodiga yrken, för andliga strapatser, när män, hvilka tränats
icke i ridhus och gymnastiksalar utan i studerkamrar och
sakristior samt utan föregående öfning och utan den ringaste afsikt
att vinna människopris och lagrar, likväl åstadkomma underbara
ting i ryttarväg, då är detta verkligen någonting, som i mitt
tycke förtjänar att granneligen beskrifvas.
Sportlitteraturen har förevigat minnet af mångfaldiga
gentlemänryttare och jockejer, hvilka dock icke ridit besattare och
vådligare än kyrkovärden i Rasmusbo och komministern i Sutaryd.
Därför anser jag det vara på sin plats och i sin fulla
ordning, att jag icke låter en större allmänhet sväfva i okunnighet
och mörker rörande dessa personens ryttarbragder, ty de äro
oöfverträffade och märkliga.
Om berättelsen 0111 dem möjligen kunde mana andra kyrkans
män till att efterfölja dessas exempel, anser jag mig rikligen
belönad för min möda.
Det var som så, att kyrkovärden och jag en dag vid
midsommartiden kommo gåendes fram åt vägen mot Rasmusbo kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
