Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, fick han därför ingen Inga Lisa att klänga sig fast vid
ämbaret.
— Herre förbarma däj! skrek lian slutligen och tog till att
stortjutande springa omkring oeli väcka upp allt folket i hela
Fylleryd.
Det dröjde heller inte länge, förrän samtliga de rödnäsiga
gubbarne voro församlade kring brunnen med lyktor och
båtshakar i händerna. Peter gick omkring dem i bara lintyget och
slet sitt hår och vred sina händer.
— Det har ja’ för mitt supannes skull! tjöt han.
Så sänkte de ner en lykta i brunnen. Sedan lade alla
gubbarne sig neder på sina magar rundt öppningen samt koxade
neråt. Och lykta och näsor glödde i brunnshålet.
Det säges att detta skulle hafva varit en af de skönaste
syner på jorden.
Men medan de lågo där under ett par timmar och påtade
med stänger och ropade och skreko efter henne i natten, stod
Inga Lisa innanför sitt fönster och grinade.
Och hon kunde väl inte annat, rätt så nyfrälst hon var.
När de omsider funno letandet fruktlöst, mente de, att Peter
inte vore för god att bjuda på en morgonsnaps öfver lag för allt
det omak de haft. Och Peter tyelde också att det talet hade
fog för sig.
Men det var dem inte möjligt att kunna tränga sig in i stugan.
Hur de satte axlarna emot och tråkade och bände och
stönade, så halp det dem inte in till stopaflaskan i vråskåpet.
Här har skam fört ett reelt spel i natt! utbrast Peter och
ställde sig gråtande mot väggen.
I detsamma fick Danjel i Mellangärden syn på Inga Lisa
genom fönstret och blef så förskräckt att han inte kom sig för ett
tecken, utan bara stod och gapade som en saltstod.
— Hva’ kommer åt de’, Danjel? läto de andra, när de
observerade hafis förskräckelse, som gjorde hela lians ansikte,
undantagandes näsan förstås, blek som ett lärft.
— Titta! hviskade han och pekade åt fönstret, bakom
hvilket de då samtliga fingo se Inga Lisas af skadeglädje förvridna
ansikte.
— Tvi för den dåli’e! ropade alla i korus och satte af i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
