Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Godsherrns festmåltid och torparns kalas.
Den rike godsherrn hade inbjudit samtliga sina
underhafvande till det vanliga festsamkvämet i herrgårdens stora kök på
nyåret.
De voro allesammans, undantagandes barnen, befallda fram
till kl. 4 e. m., och hvarf man kom på godset, hade folket den
dagen tvättat sig i såpa, så att deras ansikten skeno så blanka
och härliga som nyskurade kaffekokare, samt putsat och rakat
sig det värsta de kunde.
Det var inte värdt för dem att komma fram smutsiga eller
i orena paltor.
— Dä’ ä’ den besvärligaste dagsverksda’ vi ha’ under året.
Hela kalaset ä’ inte värdt så mycke’ bråk, som man får kosta på
sig! plägade folket säga.
Kom man in i något af de längst bort från hufvudgården
belägna torpen vid middagstiden den stora kalasdagen, kunde
man få se man och hustru i färd med att riktigt skrofäta som
man säger.
Och om man då råkade anmärka, att de åto som om de inte
sett mat på eviga tider, så svarade de alltid grinande:
•— Ja, måntro det, vi ha’ lång herregårdsväg och få ingen
matsäck ta’ mä’ oss i da’!
— Men ni ska’ ju på kalas därframme!
— Lite te och en predikan, som frun läser upp, dä’ står en
sig inte på tills en kommer hem, äss en inte broar unner duktigt
i förväg!
På den bestämda dagen och klockslaget sutto alla godsarne
med sina hustrur på de insatta bänkarna i det ståtliga köket.
Kopparkärl skeno på hyllor kring väggarna, och från spiseln
spred sig ett starkt doft ur den ångande tekitteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
