Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vår by lia’ vi till och med kommit så långt, att vi bestå
oss med egen fotograf, som gör oss hur stora eller små vi önska,
ja, han är till och med så »utstoderad» att han kan ta’ oss i
sky om det kniper.
Roligt är det att ha en sådan där konstnär in på dörrarne,
men det är inte utan att det kostar fläsk, som man säger. Ty
det är icke nog med att korten kosta rätt mycket, utan
fruntimren måste ha granna klädningar och löständer, innan de
fotografera sig, och det ena med det andra tar hårda tag i den
»förtröckte jor’br.ukaren».
Allt hvad vi kunnat nå och klå går därför bort till handlaren
och fotografen och tandisättaren i byn.
Fotografens förekomst midt ibland oss har sålunda inte varit
till oblandad välsignelse, fast det gubevars mången gång har
varit bekvämt och roligt att ha lionom.
Han kom hitdråsandes med sin maskin tidigt en vår och
byggde sej en barack på handlarns tomt.
. När han fått allting i ordning, skulle han, förstås, rita
af sin hyresvärd för att få platsens störste mafife att skylta
med.
Nu är handelsmannen eller »Pila-Jödde», som vi kalla
honom, en sådan där sprattlejösse, som aldrig kan hålla sig stilla,
utan han dinglar och svänger med kroppen och kränger med
ögona jämt och samt, så det var minsann inte lätt för fotografen
att göra honom rejält och bra.
Hur många gånger Pila-Jödde satt, vet jag inte, men till sist
fick fotografen ett helt dussin kabinettskort färdiga utaf en.
Särdeles bra voro de inte,. ty det. var nästan omöjligt att känna
igen karlen.
Också kasserade Pila-Jöddens hustru bums alla korten.
— Usch, så du sir ut, precis som en gammal apostel. Släng
ut korta, för ja’ gitter inte se dem! väsnades hon.
— Släng ut! Tror du inte att dom kostar slant! Nä, då >
tar ja’ förr ut dem åt botiken och säljer dem som »Mårten
Luther», lät .den krabaten.
Det gjorde han också, och rätt i rappet hade- vi en Luther
på väggen lite’ hvarstans i socknen.
Det där tyckte den sabla fotografen bra om, så lian kopie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
