Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gummes fall.
En jul inträffade ett icke så värst oäfvet kolifej i Maråsa
komministergård, och jag har sannerligen god lust att tala om hela
händelsen ifrån början till slut.
Maråsaboarna äro, som ni vet, så snåla, att de nästan stickas,
och deras präst är så anspråkslös och beskedlig och ålderstigen
och gammaldags, att sockenborna göra med honom alldeles som
de vilja, hvilket lyckas dem, eftersom gubben inte heller är
något kvickhufvud, gunås. Och det behöfver han heller inte
vara, ty han har just ingenting att uträtta.
— Jag har dä’ så ledigt och godt, plägar han säga, ty
sockenskomakaren sköter det andliga och kommunalordföranden det
världsliga här i socknen.
Men 0111 den gamle komministern förstode att stå på sin rätt
och på sin kant, kunde han nog när som helst tvinga sin snåla
hjord att reparera, ja, till och med att bygga om
prästgårds-byggningen, som i själfva verket är ett odugligt gammalt skrälle,
så lågt och så ledt, att ingen mänska kan tro, att det bor en
prelat eller en hierark därinne. Nej, det kan ingen föreställa sig,
ty så skral och skamfilad ser byggningen ut.
Men prästen är, som sagdt, så anspråkslös och gudelig, att
han låter sig nöja. Ibland kan väl en ämbetsbroder förmana
honom och säga:
— Håll efter församlingen och påkalla laga syn, så får du
en annan bostad, broder!
Men därtill svarar gubben alltid:
— A, den står nog bi i min tid!
— Men det är då alltför skröpligt. Du bör inte tåla det
längre!
— Det förstås. Men jag är ju skröplig jag också! genmäler
Maråsaprästen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>