- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Förra samlingen /
666

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ackord.



Peter i Fållen var inte glad i hågen, där han satt i sitt
gamla vagnsäte ocli smackade på hästen vid sin färd ner till sta’n.

Det var ingen rolig resa han var ute på. Hästen fick gå
nästan hur han gitte, och Peter lät tömmarna hänga slaka.

Värmen pressade dessutom bå’ Peter och häst och dammade
gjorde det förfärligt.

— Hå, hå, ja, ja! suckade Peter rätt som han satt, när
hästen ville ner i dikena och hugga sig en grässudd.

— Håll dig på vägen! Fastän vi komma då tids nog fram.

Och så sjönko bå’ Peter och häst ånyo in i djupa tankar.

Det var nämligen som så, att handlarn där inne i sta’n,
handlarn som Peter köpt kraftfoder och påsagödsel och sill och
salt och kaffe och kli utaf, hade lagsökt honom på inte mer och
inte mindre än tvåhundrafyrti kronor. Och nu måste Peter in
och göra upp för att komma från allt för stora kostnader.

Gu’ vete hvarför handlarn hade satt åt honom så strängt
just nu? Han hade ju lofvat »delation» till höstmarknaden, då
Peter skulle sälja sina stutar. Det hade kanske skralnat till för
handlarn, så att han inte var i stånd att vänta längre. Visst
hade han skrifvit bå’ anmaningsbref och memorandum tilt Peter.
Men denne hade dängt in brefven i »skeffanjeren» utan att låta
läsa dem för sig. Ty själf kunde inte Peter »läsa skrefvet».
Det var onödigt låta folk veta, hur han hade det med handlarn,
och så hade han ju trott att ingen farligare brådska vore å färde,
hvadan han gått lugnt vid sina gärningar hemma i Fållen ända
tills den förbaskade lagsökningen kom.

Men då hade det blifvit lif i spelet i Fållen och ett grufligt
bestyr med pengalånande ocli dylikt.

— Aldrig har här varit nå’n länsman i mina hus, och mä’
Guss och go’a mänskors hjälp ska’ här ingen komma i min tid,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/1/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free