- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
26

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som ban hittat på inne i sta’n och som han sa’ skulle va den
oskyldigaste på jorden.

Han kallade honom för whisky och sa’, att om vi vore riktigt
samvetsömma, kunde vi blanda upp honom med vatten. Det gjorde
vi till att börja med, men vi funno snart, att drycken verkligen var
så oskyldig, att han gärna kunde drickas oblandad. Hvilket vi ock
gjorde till stor glädje för Anders..

Men en sabla dryck var det i alla fall till att värma och göra
godt i bå’ bröst och mage. Efraim och Noak och Lukas oeh jag
blefvo precis som pojkar så frimodiga, när vi umgåtts med den där
beskedlige whiskyn en vändning.

— Han går utanpå bå’ kaffe och tel sa’ Noak.

— Och han är då skam så möcke likare än krusbärssaft!
inföll Efraim.

— Ja’ for min del har allri’ känt bättre läskedröck. Han
smakar vesserligen lite rök, men ändå sätter ja’ honom långt framför
ingefärsbrusen! förklarade Lukas i Paradiset.

— Men så är det en lord i Skotland, som brygger honom,
inföll Anders och tog på sig en viktig min.

— Dä’ kvittar om en lord eller en käring har kokat läskedröcken,
för han är rejäl och rensmakande! lät jag oeh skålade med de andra
gubbarne, för det är ingen synd att skåla, bara en inte har nå’t
sprithaltigt i sitt glas.

När glasen klungo emot hvarandra, sa’ Anders:

— Si så, nu ringa vi ju in det nya seklet på herramanér,
precis som i Stockholm! Jojo, den som har sett sig om i världen, vet
hur det ska’ gå till.

När vi hade hållit på en stund, gubbarne med sina toddyglas
och vi nykterister med den välsignade whiskyn, togo vi till att
bedöma det flydda adertonhundratalet.

Anders höll ett långt tal och gick på som en präst samt
berömde den gångna tiden nästan lika besatt som en sådan där herre,
som gör »ledande» artiklar i tidningarna.

Han orerade om järnvägarna, om telegraf oeh telefon och
luftballonger och skolväsen och religionsfrihet och industri och
gummi-galoscher och elektriskt ljus och cigarrer och ångbåtspropellrar, om
kvinnliga organister och bakladdningsbössor och allt annat nyttigt och
godt, som kommit i världen under adertonhundratalet, samt skrek och
lade ut’et, så att man kunde bäfva.

Efraim på Näset grät.

— Jaha, mina vänner, vi lefva i de yttersta tiderna. Världen
kan inte ha långt igen. Läs i Uppenbarelseboka, karlar, och gör er
beredda. Lägg bort er syndighet, släng bort toddvn, medan lid är,
och tagen till den här whiskyn. Tänk om det skulle stötas i basunen,
när ni sitta och drecka toddy, snyftade han och höll ett långt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free