Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nesse Jönssons stora tal.
— Hi och hej och tjo gubbar! Han nös sej ändå den dår
Meyer eller Bejer eller hva’ han i alla fall heter finansministern!
— Nös han sej?
—• Vesst i hundan gjorde han dä? Hur han har letat och
snokat och luktat och gräft och påtat efter så kallandes
skatte-objekt, så har han inte ändå dugt till att hitta på ett endaste tecken,
där han kunnat träffa oss.
Det var Johan i Bo och Kalle i Mo, som växlade dessa repliker
en kväll, när vi voro nere hos Nesse Jönsson i Skrikebo och skulle
bevittna ett inbördes testamente, som Nesse och hans käring gjort
upp sins emellan.
— Vesst har han lurat ut nå’t, som träffar äfven oss? lät
Johan.
-— Ja, svarade Kalle — det skulle förstås va’ brännvinet och
ölet. Men när vi ju allihop ä’ nökterhetsvänner hela året om, utom
vid ett par marknadstillfällen och möjligtvis också vid julatiden, så
kan ingen säga, att brännvinsskatten tynger oss.
— Nä, dä får en lof medge 1
-—■ Och punsch drecka vi ju aldri’ i vårt lif, äss inte nå’n
herrastolle kommer åkannes och har en butäll i vagnslådan. Den
skatten kommer att pressa stodenterna till marken. Men vi ha,
gualof, inga barn ve’ akademien, sen di ökade på prästexamen.
Och den där stämpelskatten, som han kom och lirkade med, den
hade inte heller gjort oss nå’n skada, för vi ha ju, gualof, hvarken
växlar eller depropositioner! Nä, Meyer är en bondevän. Dä ä’
tydligen herrarnas pung han vell åt. Bonnens gamla slitna plånbok
lämnar han i fred! Hvilket ä’ rejält utå Meyer, och dä ska’ ja
lofprisa honom för på den förste predikstol ja’ kommer! log Kalle i Mo.
— Jaha, om man tänker sig djupt in i politiken, så har du
allt rätt, Kalle, lät Johan i Bo, när han grunnat och undrat och
snusat en vändning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>