Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två martyrer.
Vår präst sa’ en gång i predikstolen:
»Det finns ingen ödmjukhet längre, ingen undergifvenhet, intet
tålamod, ingen försakelseanda, ingen ihärdighet annat än i jäktandet
efter rikedom och nöjen, ingen uthållighet annat än i lustarnes
tillfredsställelse 1 Man far blott efter njutning och göder sitt kött!» skrek
han och slog sig för bröstet samt tittade med det hvita.
Men det är då säkert, att om prosten kommit att tänka på Gusten
Pettersson eller Manne Nilsson, innan han yttrade det där, så hade
de orden aldrig blifvit sagda eller ock hade prosten åtminstone inte
gormat så hårdt.
Påfven och den katolska kyrkan ha bland sina många helgon en
hel skock, hvilka före kanoniseringen eller under den tid då de
traskade omkring på jorden, icke förfogade öfver hälften af det
tålamod som dessa två sistnämnda. Och min tro är, att få katoliker,
som efter sin död blifvit kanoniserade, ha i lifstiden späkt sitt kött så
grundligt som Gusten och Manne, fastän dessa senare gå här
och räknas till syndarehopen samt troligen aldrig bli ansedda för
helgon.
Hvilket är orättvist.
Men jag vill åtminstone göra min plikt och sätta ärones krona
på deras änne.
Man kan inte se en mera påtaglig bild af själfförsakelse än Manne
i sensommardagar. Hos honom kan man inte tala om denna moder
till allt elände, som kallas köttets begärelse, ty det finnes intet kött
på hans kropp, icke. en endaste slarfva en gång.
Han har spunnit af sig det på bicykel och jakt, så att om man
skulle förebrå honom något, så vore det väl egentligen »benens
begärelse»; men sådant har man ju aldrig hört nämnas såsom något i
och för sig själf syndigt.
O! den som kunde lefva så helgonlikt som han!
Hela våren och sommaren, ända till jaktandan tager vid, förgäter
han hustru och barn, vänner och värld och är en botgörare utan
återvändo, späkande sin lekamen mellan ett par hjul, trampande sig fram
på vägar och stigar, tänkande i ensamheten djupa och ödmjuka tankar
samt vettskrämmande bondkäringar och vägfarandes hästar, hvilket är
bicykelsportens främsta resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
