- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
523

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så kom han bort till vår skock och frågade, om någon af oss
trodde sig till att ta’ upp ingångspsalmen, efter orgelnisten inte
hördes af.

Men det vågade sig ingen på.

Proslen suckade samt gjorde sig redo att ånyo gå in åt kyrkan,
då vi i detsamma fingo höra rysansvärda skrik och nödrop nerifrån
garfveriet.

— Elden ä’ kanske lös! hojtade vi och rusade dit allesamman
och prosten med.

Nå, det dröjde, gualof, inte länge, förrän vi voro på ort och
ställe, men nå’n rök förnummo vi inte, utan bara jämmerrop från
bakgården och därför sprungo vi, förstås, dit.

Hvad tron I väl att vi fingo se? Jo, midt i den otäcka
garfveri-pyren låg orgelnisten och skrek och plumsade i en sörja och i en
stank, som det skall vilja en riktigt genomgarfvad garfvarnäsa till att
iåla vid.

Han hade inte kunnat motstå frestelsen att visa sig för garfvarns
svägerska i den nya vårdräkt, hvilken han hade fått strax före
kyrke-dags, och så hade han gått och Ioverat i den nya kostymen framför
byggnaden, men inte fått se en skymt af henne. Då hade han till

sin olycka gifvit sig till att göra en sväng öfver bakgården för att

kunna glo upp åt de fönstren också, och därvid hade den sabla
pin-cenezen narrat stackarn att gå miste, så att han råkado ner i
garf-varepyren.

L)är hade han nu legat en lång stund, under hela
samring-ningen, innan han kom sig för att ge hals och skaffa undsättning.

Ni kan tro, att vi blefvo inte lite flata, när vi kommo till och

sågo honom ligga där och pusta i det jämmerliga eländet, och det

dröjde en god stund, innan vi kommo oss för att nappa en båtshake
och draga upp honom.

Just som det verkställts hann prosten dit.

— Hvad står på? Är det mord eller olyckshändelse?
flämtade han.o

— Ah, det är, gualof, hvarken det ena eller det andra, utan bara
orgelnisten, som har svalkat sig ett grand i pyren! svarade
kyrkovärden och såg liksom litet skadeglad ut.

Men när prosten fick syn på’n och fick känna lukten, blef han
ledsen och sa’:

— Det dröjer allt en half timme innan han kan bli så pass alt
vi kunna ta’ in honom åt kyrkan utan att han förpestar Herrens hus.
Vi ta ett litet katekesförhör, mens kyrkvaktarn tvättar honom och
lämnar honom torra kläder. Låtom oss gå in i helgedomen, godt folk!

Nå, vi blefvo ilskna för kyrkoförhörets skull, ty vi visste, att vi
skulle slå oss slätt, och flere stycken stannade därför kvar och
erbjödo sig, midt i förtreten, att hjälpa till med orgelnistens rengöring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free