Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och allt efter som konstnären sedan sjöng eller berättade, skriade
Bom:
— Kors en så’n attanalningl Jesses, ja’ menar att karlen ä’rent
förbaskad — hi, hi, hil Jag grinar ihjäl mig. Han är ledigare i
trulen än en präst, och har värre galepenne än klockarn, ha, ha, ha!
Dä’ här va’ värdt minst tre reksdaler!
På det viset gick han på och klappade i händerna och ref sig i
hufvudet. Publiken applåderade och jublade, så att svetten lackade
af hvarenda själ, och konstnären sjöng och regerade och gjorde
krumsprång, så att han rent kunde spränga sig, så glad var han. Ty
han trodde, att det var åt honom folket gladdes så svårligen.
— Förbaska mej, om jag haft så roligt eller varit med om värre
spektakel pa mången god dag! pustade borgmästarn, när han sen gick
ner för trappan.
Bom blef bjuden på punsch och annat godt \ af flera stycken, när
soarén var slut, så han var alldeles föryrad, när;han till sist knäckte
i väg på hemhållet.
Då han gått vid pass en half mil och kom in i Kullarps mörka
hage, fick han höra något plumsa och ryta i ett kärr, som ligger där
vid sidan af vägen.
— Är du skam eller spöke eller en oxe eller hvem är du? skrek
Bom, ty han var inte buskablyg den kvällen, ska’ jag säga.
— N-ö-j-d ä’ ja’! svarade en andfådd röst från kärret.
— Jaså, jaha! Ä’ du nöjd, så ä’ ja’ nöjd och belåten också!
skrek Bom och gick vidare och trallade:
»När du ska’ ut å fria
Så ta dig ej en gammal mö!»
Han tänkte inte på, att det var far hans, som gick i fyllan och
vadade i kärret, så pass var han förvriden utaf punschen och
»trea-tern», utan han gick hem och satte sig vid spisen och somnade bums.
Om en timme kom Nöjd efter, våt som en tupp och ilsken som
ett vilddjur, och han hade inte väl fått se Bom sitta där och snarka
förrän han gaf honom en örfil, så att granadören slog i golf som
en torsk!
— Ä’ du nöjd och belåten med den du? röt gubben.
— Jaså, var det I, som var i kärret? Ja, då a ja’ nöjd! snörf-
lade Bom och kastade sig på sängen.
Gubben ville ge sig på honom igen, men käringen afstyrde det.
— Jag kan spricka, när jag tänker på att den lömmeln lurade
ifrån mej fem kronor för te’ å’ gå på »treatern»!
—; Har I valt på »treatern», far, eller hva’ säjer I? lallade Bom
i halfslummern.
— Ja, Kullarps kärr! skrek Nöjd och stampade i golfvet, så att
vatten och dyjord yrde omkring stugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
