Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på i bäcken. Hela kalasfolket låg i bäcken — och där blefvo vi
slutligen fria ifrån bien.
Men ni kan väl tänka er smärtorna. Flera af fruntimren dånade
och trodde, att de skulle dö bums. Hur det var, svabbade vi oss
slutligen in i stugan, genomvåta från topp och till tå, och sökte
lindra plågorna genom att tvätta ansikte och händer i brännvin och
ättika. Men det hjälpte föga. I stället svullnade vi upp och blefvo
så otäcka att se på, att vi knappt kunde känna igen hvarandra. Och
många kunde heller inte se ett tecken, emedan deras ögon grott igen.
Ack, en sådan veklagan där var. Och vattnet rann och
skvalade af oss samt fyllde stugugolfvet i Skägganäs, så att vi vadade till
fotknölarne.
— Rif upp förlofninga, Andreas! Det började illa, förmanade
Efraim.
-— Nä’ aldri’ på tiden! vrålade Andreas, svullen och förvriden i
synen, så att han såg ut som själfvaste skam.
Aldrig har väl jorden burit en grömmare fästman på
förlofnings-dagen.
Jaha, så gick det till på det kalaset.
Men det är är nok sant, hvad jag läst, att biets gadd innehåller
ett förgift, ty nästan allesammans blefvo vi efteråt liggande sjuka i
feber och yrsel och voro nära förgängelsen.
Men nu är det, gualof,’ öfver.
På bröllopet i Skägganäs kom jag dock icke, ty Andreas hade
fortfarande lefvande bin vid sin stugugafvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
