Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jess, är du oppe och är krykvist! skreko alla med en mun,
när de fingo se mig i stalldörren.
— Ja, hvarför skulle jag inte va’ frisker? Ja’ har Gualof inga
andra invärtes krämpor än lite hufvudvärk oeh den bättrar sej för
hvar menut se’n jag kom ut i lufta, svarade jag.
— Ah, herre Gu’, vi geek hit för att säja »ajö» åt dej, efter
som det bads i kyrkan för dej i dag! gapade folket.
— Ha bönerna gått för mej?
— Visst ha’ di dä’! Sven Månsson hade ju bud med sej ifrå’
hustru din, att förbönerna skulle gå. Han sa’ att ingen trodde, att
du skulle lefva dagen öfver! ropade vännerna och voro alldeles be-
störta.
Jag trodde att jag skulle sjunka ner genom stallgolfvet, där jag
stod. En sådan evinnerlig skam, alt bli bedd för, när man bara var
kalassjuk! Så’nt har väl aldrig varit spordt förr i vårt land.
— Vi trodde att du fått slaget, för du åt allt väl hårdt i går,
suckade Efraim i Bygget.
— Och drack gjorde du allt mer än hälsosamt var, tilläde Gustaf
i Mossen.
— Och det ser en nog ibland, att folk bli rörda af slag, när
kroppen får i sig mer än den tål vid, ullät sig Sven i Backen. Så
vi trodde att det var på utspel med dej, när bönerna gingo från
predikstolen. Därför masade vi hit. Gualof, att du har bättrat dej,
för du behöfver nok lefva än en tid.
Jag höll på att bli galen, där jag stod, när jag tänkte på att
det svinet i granngårn besvärat präst oeh församling och gycklat med
det heliga och gjort mej till ett spektakel och gäck i hela socknen.
Men jag sa’ vännerna hur det gått till, hur jag legat och varit
ett grand kalassjuk i soluppgången, hur Sven kommit in och inbillat
min käring, den sjåtan, att jag låg i själatåget, hur han narrat henne
att nära på förbränna min kropp med tallrikar och tegelsten samt
hur han se’n för att fullborda sitt bofstreck hissat henne att låta
prästen be’ för mej i församlingen ich önska mej en salig ändalykt,
■när’ jag bara var lite’ dufven efter jet stora kalaset. Jag tänkte att
karlarne skulle bli arga och erbjjda sig gå bort och smörja upp
Sven åt mej. Men de bara grinade, de syndapaltarne. Och så fick
jag lof ge dem bå’ middag oeh kaffe, hvilket kostade mej flere
riksdaler, utom besväret och förargelsen.
Jo, en sådan granne har jag. När jag nu kommer ut på kalas
och lägger för mej en liten gnista på tallriken, är det tvärt någon
som passar på oeh säger:
,— Käre, akta dej för all del, så vi slippa be’ .för dej nästa
helgdag.
Så en söndag tänkte jag att jag skulle ge Sven för gammal ost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
