Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag stod en höstdag vid insjöns strand,
När solen sjönk ned mot himlens rand;
Liksom i drömmen mitt öga såg
Ett underbart och fantastiskt tåg
Af små eteriska andeväsen,
Som framåt vandrade mellan gräsen.
Allt blef så stilla i dal och skog,
När skaran ned emot stranden drog;
Ej vindfläkt krusade vågens barm,
Och solen strålade dubbelt varm;
Så hög och klarblå blef himlapellen,
Som blott man ser den om sommarqvällen.
Men kommen nära till vattnets bryn,
Med ens försvann den, min sköna syn;
Strax höljdes solen af moln, och allt,
Som nyss var ljust, blef nu mörkt och kallt.
Ett vindkast fram genom skogen hastar
Och gula blad ut i rymden kastar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
