Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ombytta roller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänkande efter med pekfingret vid näsan — läran om
fårskötsel och svinavel, torrläggning af mossar och
plöjning å ängsmark, dä’ hade jag högsta betyget i, och om
dä’ fick jag till och med ofta vid skolan hålla föredrag.
Det sista ordet, hvilket nästan var det enda,
prosten hörde, utsades med en tordönsstämma, så att, om
han varit döf som en milstolpe, skulle han ovilkorligen
kunnat uppfatta det.
— Hm ... föredrag? Kanske herr Andersson, sade
prosten i halft skämtsam ton, ville glädja oss i morgon
med något litet tal. Min hustru och barnen äro för
tillfället borta, men de komma hem till i morgon, då vi
invänta några kära vänner till oss på en enkel supé.
— Dä’ va’ malle, tänkte Andersson, men en enkel
supé, dä’ ä’ väl bara »en liten» dä’.
— Det är endast några närmare vänner, mest
kringboende landtbrukare, som vi inbjudit, men för att herr
Andersson måtte få göra bekantskap med andra än
dylika, komma, såsom jag hoppas, åtskilliga bruksägare och
possessionater hit samt min gamle gode vän,
hofrättsrådet Aspelöf, och då skulle det så väl passa med ett litet
föredrag till gästernas uppbyggelse.
— Jag ska’ göra, hvad jag kan, sade Andersson.
Nu kom en kammarjungfru och tillsade, att supén
var serverad.
— Dä’ va’ malle, tänkte Andersson.
Prosten tog enligt gammal häfdvunnen sed sin nye
informator under armen för att föra honom till bordet.
— Tycker han, att jag är så full, tänkte Andersson,
som, då de inträdt i matsalen, slet sig loss ur prostens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
