Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tio minuter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nå, det kommer flera. — Ja, nog orkar du med
dem! Du orkar med alltihop.
Men till sist orkar du inte gå.
Ja, du blir sämre än hästen vid gummans lass, ty
han orkar åtminstone stå. —
Huru ofta förglömma vi icke, att det lilla är en
del af det stora. Och dock, huru många hafva icke af
det förra slutit till det senare.
Newton gick en dag i sin trädgård, då ett äpple
kom neddansande och slog honom på näsan. Strax
började han undra, hvad som möjligen kunde ligga till
grund för att detta lilla äpple en så kraftig verkan
kunde åstadkomma. Denna i sig själf obetydliga
händelse gaf uppslag till tyngdlagarnas upptäckt, till
upptäckten af jordens attraktionsförmåga, genom hvilken
förmåga en karnalje, fattad i kragen och kastad upp i
luften, ofrivilligt faller till marken.
En annan herre observerade en gång, hur en
spindel virkade sitt nät. Detta gaf honom en fingervisning
till en uppfinning nämligen af hängbroar.
Har man blott litet observationsförmåga, kan man
sluta till rätt mycket. Ser du någon, som saknar en
knapp i rocken, så må du fritt säga: »En sådan
gammal narr, som icke gifter sig!»
Går han snedt på stöflarna, så säg: »Bästa herr
Vankelmod, ni har många likar på lifvets väg, ty där
gå de allra flesta snedt på stöflarna.»
Har han ringar i öronen, så lider han af fåfänga,
sitta de under ögonen, lider han af mask. Men skulle
det hända, att han har dem i näsan, så är det
antingen ett svin eller en indian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
