- Project Runeberg -  Hundrade minnen från Österbotten / Första delen /
39

(1844-1845) [MARC] Author: Sara Wacklin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Den välvises dubbla bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39
åt värdinnans eljest alltid surmulna ansigte; och
med glädje hade man, om man fått tillstånd dertill,
inträdt dit ifrån det yttre rummet. Ehuru snyggt
och rent, var det sednare helastadt med skräp och
fördunkladt af täta gardiner. Utom denna sal, som
utgjorde hvardagsrummet, fanns här derjemte endast
ett litet rum till, ensamt för frun i huset, och ett kök
som till hennes heder lyste af den blankaste koppar.
Men, som vi nyss berättade, en vacker dag
fick den välvise borgmästaren den sällsynta äran,
att vid sin frus arm inträda i sjelfva granna kam-
maren. Der ställde hon honorn vid sin sida, fram-
för den stora spegeln, och sporde honom med en
min, hvarur en ovanlig förnöjelse framstrålade, »om
han ej säg, att de ännu voro ett bra vackert par.»
Gubben spände sina stora ögon ännu större, för
att noga betrakta och öfverväga saken och dess
följder. Men, alltid sanningsälskande, vågade han
slutligen helt fryntligt fram med ett: »hjn, hm,
de’här’an — ja för 40 är tillbaka.»
»Äh skäms!» utbrast borgmästarinnan, och, med
en knyck på nacken, vaggade hon solo ur granna
kammaren, der den bestörta borgmästaren leinnades
helt ångerfull och villrådig om den väg han vå-
gade taga för att komma ur sin klämma. Än stir-
rade han häpen åt dörren, än åt fönstret; tills
borgmästariimans gällt pipande stämma hördes kal-
lande ljuda: »kom derifrån, så att *du inte smutsar
min granna kammare!»
Då fick gubben hastigt i sin hatt och käpp,
skyndade ut och sprang på rådstugan, för att göra
sitt maktord gällande i en vigtig sak, der han vo-
terade för den ädla friheten; ty man höll pä att
vilja inskränka den för stadens fyrfotor, hvilka meà

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:12:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hundrade/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free